Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Svagheterna i banksystemen

Utvecklingen på Wall Street sänder chockvågor.

Publicerad: 16 September 2008, 14:43

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Samma dag som Lehman Brothers lämnade in sin ansökan om konkursskydd, skrev ekonomen Paul Krugman sin kolumn om banksystemen i New York Times (www.nytimes.com).

Krugman är ett synnerligen tungt namn i ekonomkretsar med en lång rad vetenskapliga arbeten om bland annat handelsteori och valutakrisers orsaker bakom sig. Han är professor i nationalekonomi Princeton, skriver läroböcker, artiklar och bloggar flitigt.

Han var tidigt ute i bland annat tidningen Fortune och varnade ett halvår i förväg för en östasiatisk finanskris 1997. Detsamma gällde inför 1998 års ryska finanskris.

Krugman brukar räknas som en nykeynesian och är en av den nuvarande amerikanska administrationens främsta kritiker.

Vad anser han då om de amerikanska bankproblemen?

Ungefär så här beskriver han det moderna bankväsendets utveckling:

Om gårdagens banker var marmorpalats som symboliserade sambandet mellan de många små insättarna och långsiktiga låntagare som med sin ränta ensamma svarade för bankernas hela lönsamhet,  har de moderna storbankerna – med investmentbankerna i spetsen – mer eller mindre klippt banden till de vanliga spararna.

Vitsen med detta, enligt Krugman, är att styra mer pengar till allt effektivare användning.  Det görs med ett otal helt nya finansiella instrument samtidigt som bankerna lånar pengar sinsemellan i svåröverskådliga turer. De utfärdar obligationer och nya blandformer i olika investeringsfonder som gör systemet oberoende av vanliga småsparare. Detta nya banksystem skulle helt enkelt göra ”ett bättre jobb när det gäller att sprida och reducera riskerna.”

Där är Krugman mycket kritisk. I kölvattnet på fastighetsbubblan i USA är det uppenbart att riskerna inte har reducerats. Istället har riskerna gömts undan. Och investerarna har inte haft en aning om hur utsatta de varit, menar Krugman.

En uppseendeväckande, gigantisk detalj rapporterar DI om på ledarsidan i tisdags. Kina sägs ha en femtedel av sin valutareserv placerad i de två krisande bostadsfinansieringsinstituten Fannie Mae och Freddie Mac. Det fanns med andra ord lika starka utrikes- som inrikespolitiska skäl att låta skattebetalarna rädda dem.  

Men tillbaka till Krugman. Hans kritik bottnar i hur han ser att ledande lånestrateger och vd:ar i det nya banksystemet inte själva förstår hur de nya finansiella systemen fungerar när det gäller risker som exempelvis fallande fastighetspriser.

I det gamla banksystemet riskerade bankerna att insättarna kom rusande för att ta ut sina sparpengar. I det moderna är rusningen datorstyrd och bara ett musklick bort när investerarna försöker minimera risken. Men effekten är densamma som på 1930-talet, menar Krugman.  

Dagens problem är att de garantier som försäkrar vanliga insättares pengar i det gamla banksystemet inte skyddar det ”nya banksystemets” många investerare. Därför rusar de för att rädda sina pengar så fort det luktar risk.

Hur mycket av Lehmans Brothers obligationer har köpts av svenska banker? Här finns troliga mångmiljardförluster – i dollar – om konkursen fullföljs.

Men trots alla svagheter i delar av bank- och finansvärlden globalt – fastighetsvärden svänger av konjunkturskäl både uppåt och neråt. De ledande regionerna växer långsiktigt så det knakar. Det gäller inte minst Stockholm. Det talar starkt för fortsatta prisuppgångar i takt med jakten på lämplig mark. Kanske är det till denna nyktra syn på bostäder och andra fastigheter vi ska vända blicken. Medan bankerna tänker igenom sina egna svagheter.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.