Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Svenska modellen: Utvecklas eller dö!

Två dagar efter denna tidnings pressläggning hålls ett seminarium på Folkets Hus vid Norra bantorget i Stockholm om framtiden för den svenska modellen efter Laval- och Rüffertdomarna i EG-domstolen och regeringens utredare, Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth utredningsförslag från december 2008.

Publicerad: 14 Januari 2009, 13:37

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är det andra stora seminariet på samma tema. Omedelbart efter Stråths presentation höll LO ett välbesökt seminarium. Denna gång är det de närmast berörda branscherna som bjuder in till dialog i detta viktiga ämne. Så var det tänkt och planerat.

Men tyvärr – när det gäller byggsektorn är möjligheterna till dialog på toppnivå ytterst begränsade så här i årets inledning.

Inte nog med att Byggnads efter någon månads funderande drar sig ur planerna på att skapa ett sektorsgemensamt forum för att under en dag diskutera förutsättningarna att vidareutveckla den svenska modellen så att den också överensstämmer med EU:s krav och EG-rätten, man gör det samtidigt mycket tydligt för också andra fackliga företrädare att man ser det som en fientlig handling, direkt riktad mot Byggnads, om de ändå deltar.

På så sätt tog ett oerhört generat IF Metall kontakt med Sveriges Byggindustrier under jul- och nyårshelgerna och meddelade att man drog sig ur arrangemanget trots ett tidigare ja.

För Byggnads del är motivet att inte delta att ”det inte gagnar saken”.
Och så kan det nog vara om vi ser till Byggnads perspektiv. Sedan 2007 har Byggnads kärnfrågor om granskningsarvoden, lönerapportering och utländska kollektivavtal förlorat i Europadomstolen, datainspektionen, länsrätten och EG-domstolen.

De juridiska turerna kan med olika ingredienser fortsätta att snurra i åratal.

Byggnads och ordföranden Hans Tilly är besvikna över arbetsgivarsidan som tagit initiativet till olika domstolsprövningar i Europa. Det är där Byggnads högsta ledning lägger ansvaret för allt som gått snett mellan parterna sedan dess.

Det kan så vara. Men det är otvetydigt att såväl Europadomstolen i Strasbourg och EG-domstolen nu underkänt vissa inslag i det svenska kollektivavtalssystemet som Byggnats gjort till sitt. Därmed är det frågor och principer som parterna, fack och arbetsgivare, inte längre förfogar över.

Det gör heller inte den svenska regeringen. Den kan bara ta initiativ till hur de svenska lagarna ska anpassa för att stämma överens med de principer vi anslutit oss till på Europanivå.

Är det inte dags att lägga verkliga eller inbillade oförätter åt sidan en gång för alla och börja diskutera sakfrågorna i den svenska modellen på allvar?

Det är nämligen inte Europadomstolen eller EG-domstolen som är hotet mot den svenska modellen. Hotet är redan här och kommer från ett helt annat håll.

Många tidigare löntagare inom LO-kollektivet har redan förvandlas till företagare med F-skatt, en utveckling som kommer att öka efter den senaste reformen (läs mer i nummer 01 av Byggindustrin).
Stora områden inom tjänster, handeln med tjänster och it har aldrig varit intresserade av vad man uppfattar som en stelbent och dyr administrativ överrock.

Ett tredje hot mot svenska modellen är när utländska företag tar uppdrag i Sverige med sin egen personal, en modell för radikalt lägre kostnader som allt fler svenska branscher och företag kan räkna på.
Men den svenska modellen behöver inte vara försvarslös. Den har fördelar. Att kollektivavtalen omfattade i stort sett alla på hela arbetsmarknaden stärkte svensk industri under ett uppbyggnadsskede. Stora förändringar kunde genomföras samtidigt som kostnader var rimliga och arbetsfreden garanterades.

Men den kan också idag gynna samarbete och goda relationer inom företagen på ett sätt som stärker företaget och gör det mer konkurrenskraftigt i en öppen ekonomi i en global miljö. Det är just denna funktion som fick industrifacken och industriarbetsgivarna att närma sig varandra för att skapa industriavtalet 1997.

I nummer 01 av Byggindustrin beskriver vi hur de svenska mästarna inom lean-filosofin (”Toyotamodellen”) i Sverige, Scania, nu håller på att överföra sitt produktionstänkande till byggproduktion via det egna dotterbolaget DynaMate. Det är exempel på lean construction, som många spår kommer att få sitt genombrott i byggsektorn denna lågkonjunktur.

Genombrottet kommer. Förr eller senare. Hos Scania är IF Metall starka anhängare av filosofin. Inte minst därför att den rimmar bra med den svenska modellen - så som de definierar den.

Låt oss hoppas att nästa gång byggsektorn försöker samla sig till dialog kring den svenska modellen så tackar alla parter ja.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.