Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Teknisk och social upprustning är både möjlig och lönsam

Två rapporter som förklarar tillståndet i samhällsbyggandet.

Publicerad: 21 Mars 2018, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


I torsdags i förra veckan kom två väl underbyggda rapporter som undersöker och förklarar tillståndet i samhällsbyggandet. Den första, Renoveringskompetens, är teknisk-ekonomisk och pekar ut varför det är svårt och tar lång tid att rusta upp miljonprogrammet.

Den andra, den nationella trygghetsundersökningen från brottsförebyggande rådet BRÅ, målar upp en mörk bild med parallellsamhällen och kriminella nätverk, misstro mot polisen och utsatt situation för främst kvinnor och barn.

Stort renoveringsbehov

300 000 lägenheter är de mest akuta men ytterligare en halv miljon har likartade behov, enligt SBUF-rapporten Renoveringskompetens från Industrifakta. Undersökningen har utförts åt Installatörsföretagen och Sveriges Byggindustrier och bygger på enkäter och intervjuer bland fastighetsägare, entreprenörer, installatörer och konsulter.

Det är vanligt att kommunala bostadsbolag inte ens får in anbud när de går ut med förfrågningar på renoveringsuppdrag. Konkurrensen om byggresurserna har varit stenhård med byggandet av nya bostäder.

Och för de byggherrar som trots allt kommer igång finns en lång rad andra frågor att lösa, inte minst hur väl kartan stämmer överens med verkligheten. Inte sällan har mellanliggande upprustningsarbeten utförts som aldrig dokumenterats. Det finns stora behov att utveckla organisationen av reparationer och ombyggnader.

Mer samverkan behövs

Allt pekar i riktning mot att alla enskilda aktörer behöver lära sig samverka mer. Med strategisk partnering skulle kunskaper överföras till nästa projekt. Men då tillstöter ofta problem med LOU, lagen om offentlig upphandling för de kommunala ägarna.

För många fastighetsägare, kommunala som privata, är det på gränsen till omöjligt att räkna hem renoveringarna ekonomiskt. Energiinvesteringar komplicerar saken  ytterligare.

Men är de två rapporterna heltäckande när det gäller situationen inom miljonprogrammet? Dessbättre – nej.

Privata aktörer har klivit in

Även om det inte ännu är uppenbart för allmänheten är det desto tydligare för läsare av tidningarnas börssidor. När staten och kommunala aktörer inte kan leva upp till miljonprogrammens renoveringsbehov har privata aktörer klivit in och identifierat både affärsmöjligheter och samhällsnytta.

Det gäller inte minst Victoria Park och D. Carnegie. Med start i en första investering, övertagandet av ett av problemhusen i Rosengård i Malmö 2012 har Victoria Park skapat en positiv spiral där husen rustas lägenhet för lägenhet i om människor flyttar ut. En rimligt högre hyra kan tas ut, fastigheten ökar i värde, börsvärdet klättrar radikalt uppåt till glädje för storägare som Fjärde AP-fonden, Länsförsäkringar, Östersjöstiftelsen, Dan Olofsson och huvudägaren Greg Dingizian.

Av 13 437 förvärvade lägenheter i Syd- och Mellansverige har närmare 4 000 löpande renoverats enligt denna modell. Nya hyresgäster står på kö. Nya byggrätter finns på tomterna mellan de förvärvade huskropparna.

Lönsam, social upprustning är möjlig. Och den växer.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.