Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Tredje industriella revolutionen

Den tredje industriella revolutionen digitaliseringen av alla tillverkningsprocesser och all produktion står för dörren och kommer att förändra världen lika mycket och lika oförutsett som de två första. Minst.

Publicerad: 26 April 2012, 11:55

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Det är det högintressanta temat för senaste numret av brittiska veckotidningen The Economist.

De två tidigare industriella sprången, 1700-talets fabriksspinnerier, det sena 1800-talets järnvägar och 1900-talets bilindustri med Henry Fords löpande band ställde sina samhällen på högkant.

Varje gång ett tekniksprång av detta slag har inträffat, så har det förändrat samhällen i grunden.

Kombinationen av frihandel och tekniksprång var de två huvudingredienser som behövdes för att få det fattiga Sverige att mellan 1870 och 1970 bli ett av de rikaste länderna i världen. När Sverige väl hade inlett sin industrialisering kom utvecklingen snabbt. Redan på 1910-talet reste ingenjörer runt i Mexiko och många andra platser i världen för LM Ericssons räkning.

Reste gjorde också en ung ingenjör, Ivar Kreuger, som något drygt decennium in på 1900-talet skulle bygga moderna hus i stor skala i Stockholm med ny teknik hämtad från USA. Med ökande byggvinster som grund gav sig bolaget Kreuger & Toll in i en rad branscher och skapade finansmarknader i efterkrigseuropas huvudstäder i utbyte mot tändsticksmonopol.

Exemplet Kreuger visar vad som sker när en entreprenör i den större skalan ser nya möjligheter före någon annan under ett tekniksprång. Fallet blev stort för finansmannen Kreuger. Men hans många företag bestod och utvecklades med andra ägare.

Economist skriver i sitt 18 sidor långa tema om den tredje industriella revolutionen inte specifikt om byggsektorn. Ändå är det en av de sektorer som kanske får se mest utveckling procentuellt sett eftersom så mycket produktion drivs hantverksmässigt både i konstruktion och produktion.

Economist har i stället bilindustrin som exempel. Ford uppfann massmarknaden för bilar med löpande bandet som metod. För efterföljande tillverkare var därmed kostnaderna att ta sig in på marknaden avskräckande höga. Stora fabriker måste byggas och många bilar säljas för att nå lönsamhet.

I den digitaliserade tredje industrirevolutionen behöver framtidens Henry Ford bara ”en laptop och sin passion att uppfinna”. Produktion kommer inte att utlokaliseras till stora fabriker i låglöneländer utan ske småskaligt och nära kunderna.

Byggsektorn har fått en första försmak på nya möjligheter med genombrottet av bim, leanprocesser och olika samverkansformer.

Kombinera det med nanoteknik, kolfiber, plastmaterial och cellulosacellens många användningsområden och motsvarande forskarfokus på mikrokosmos i traditionella, tidlösa material som betong, metaller, trä och glas, så kommer framtidens byggföretag att kunna kombinera fördelen med kundnära produktion med den tredje industriella revolutionens möjligheter.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.