Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Ulf Perbo ryter till

Statssekreteraren hos Stefan Attefall, Ulf Perbo, skräder inte orden när han diskuterar vad som brister i byggandet i allmänhet och den otillräckliga nyproduktionen av bostäder i synnerhet.

Publicerad: 5 Oktober 2011, 11:07


Byggbranschens uselhet, så som den beskrivs i rapporter som "Skärpning gubbar" och "Sega gubbar" är till största delen en myt, en skröna som går tjugo år tillbaka i tiden, menar han i Byggindustrins stora intervju denna vecka.
I dag kan vi bara spekulera i vad som hade hänt om vi för 20 år sedan först genomfört skattereformen och avtrappningen av bostadssubventioner och först därefter avreglerat valuta- och finansmarknaderna.

I dag – två decennier efter 1990-talskrisen – framstår fastigheter som en trygg placering i en otrygg värld. Bara guld kan konkurrera. För vissa branscher som helhet kanske det tar så här lång tid att återhämta sig. Men nu närmar sig bygg och fastigheter en ny guldålder.

Orsaken är de stora byggbehov samhället står inför. Sverige växer och moderniseras. Urbaniseringen, inflyttningen till storstadsregionerna, är stark. Det behövs bostäder till ungdomar, äldreboende, medelåldersboende – i stort sett mer och bättre av allt.

Till dessa behov kommer alla nödvändiga upprustningar och nybyggnadsbehov av moderna kommunikationer som svarar mot framtidens miljö- och klimatkrav.

Så vilka är det som håller tillbaka denna gång, när byggbehoven är så stora? Är det byggentreprenörerna?

Hade det varit på den gamla onda tiden, det vill säga före Vaxholm, målet om granskningsarvoden och Laval-lagstiftningen som reglerar den utländska arbetskraftsfrågan i Sverige, så hade helt enkelt den svenska arbetskraften inte räckt till när efterfrågan började öka.

Det var ju detta faktum, att branschen så snabbt slog i kapacitetstaket så fort byggkonjunkturen pekade uppåt, som gav Byggnads så stor makt. Det var den slutna hemmamarknadens logik och skråliknande förhållande som gav facken inom bygg, el och vvs en unik maktställning.

I det öppna EU är detta inte längre möjligt. Även små och medelstora byggare kan numera skapa flexibla organisationer tillsammans med bemanningsföretag och entreprenörer från EU för att bygga till rimliga arbetskraftskostnader som motsvarar efterfrågan.

Detta faktum har helt enkelt renodlat och hyfsat förutsättningarna för en bättre problembeskrivning än den som gjordes för tio år sedan med "Skärpning gubbar". Då lades hela ansvaret på samhällsbyggnadssektorns delbranscher och bristande samarbeten och svag konkurrens.

I Ulf Perbos analys är de svenska byggbolagen till och med bättre än jämförbara europeiska även om också han vill se en effektivare konkurrens.

Problemet är i stället kommunerna och deras motiv att hålla byggandet på låg nivå och deras stora flora av särkrav när det gäller villkoren för byggandet.
Är dessa kommunala särkrav ens lagliga enligt EU-rätten? Den risk som kommunerna och svenska staten löper är att åter igen fällas av EU-domstolen på samma sätt som efter Vaxholm och Lavalmålet.

Den här gången handlar det i så fall om EU-principen mot konkurrensskadande särregler mellan medlemsstater. Ska det verkligen få fungera sämre inom en stat? Subsidiaritet innebär ju att EU-principer ska hanteras på så låg nivå som möjligt. Men subsidiaritet tillåter inte att regler som går stick i stäv med EU-principerna får gälla.

Jämför gärna med bilbranschen. Hur stor framgång skulle exempelvis Volvokommunen Göteborg ha om den anpassade alla kommunala regler så att de skräddarsyddes efter Volvos bilar när det gäller säkerhetsdetaljer?

EU lägger en miniminivå. Allt däröver är tillåtet men frivilligt, ett system som stimulerar konkurrensen.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.