Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag12.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

"Utbud och efterfrågan ska matcha marknaden"

Fel beslut kan ge bostadsbubbla

Publicerad: 18 Februari 2015, 10:17


Ämnen i artikeln:

riksbankenbostadsutvecklingbostadsbyggande

Efter Riksbankens räntebesked förra veckan och det historiska steget över till negativ ränta, att bankerna i fortsättningen tvingas betala för de insättningar de är skyldiga att göra i riksbanken, aviserar finansminister Magdalena Andersson att staten nu ska följa upp penningpolitiken med en offensiv finanspolitik.

I en debattartikel på måndagen i Dagens Industri anger hon orsakerna till detta.
”För det första måste politiken möjliggöra ett ökat bostadsbyggande”, skriver hon.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Bakgrunden är konstaterade sjunkande investeringar över lag i ekonomin de senaste åren trots de fallande räntorna.

Det är egentligen ingen slump att Riksbanksbeskedet om ränteexperimentet sammanfaller i tiden med den analys av bostadsbyggandet som Evidens gjorde på Sveriges Byggindustriers uppdrag och som presenterades och diskuterades på frukostseminariet ”Utan finansiering stannar bostadsbyggandet.”

Evidens ifrågasätter Riksbankens oro och varningar för en bostadsbubbla och menar tvärtom att hushållen står finansiellt starkare än tidigare. Tillgångarna, framför allt i de ägda bostäderna och hushållens finansiella sparande är på rekordnivåer och uppväger den ökande skuldsättningen.

En slutsats kan enkelt dras av detta: Aviserade eller redan införda kreditrestriktioner som bolånetak, skärpta amorteringskrav och sänkta ränteavdrag, reducerar hushållens möjligheter att lånefinansiera bostadsköpen. Det leder till fallande efterfrågan på det som är möjligt att byggas – och det byggs mindre. Målet, 250 000 nya bostäder till 2020, är redan i dag helt orealistiskt.

Detta faktum ökar trycket på det redan byggda, småhus, hyresbostäder och bostadsrätter i attraktiva lägen i tillväxtregioner. Pressas priserna upp genom taket på denna ändliga resurs av en sjunkande nybyggnation, blir risken för en riktig bostadsbubbla plötsligt akut.

Det ironiska och tragiska är att det är insatser som politiker och riksbankschefen efterlyst för att bromsa hushållens lånevilja, som därmed riskerar att utlösa det man fruktat mest – en punkterbar prisbubbla på bostäder. Till stor skada för hela ekonomin.

Vi står inför svåra vägval på politisk nivå. Hur kan den privata finansieringen av bostadsbyggandet göras tillräckligt robust för att hålla bostadsproduktionen uppe? Vad blir statens roll? Hur rimmar ett ökat bostadsbyggande med den förda politiken?

Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet, deltog som expertkommentator vid Evidens presentation. Hon pekade på ökat byggande av ny infrastruktur som en viktig förutsättning. Sverige knyts ihop, nya bostadsområden binder regioner samman.

Men finansdepartementet får också grubbla på hur mycket hushållens efterfrågan på bostäder och banklån ska bromsas eller om de – motsatsvis – i stället bör stimuleras med incitament för ökat sparande.

För en väl fungerande bostadsmarknad måste helt enkelt utbudssidan möta efterfrågesidan. Det är särskilt tydligt efter förra veckans händelser.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.