Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Utmaningen

Det har hänt mycket på arbetsmarknaden sedan den svenska modellens glansdagar. Utmaningen idag för delar av arbetsmarknaden i allmänhet och byggsektorns arbetsgivare och fackförbund i synnerhet är i vilken grad modellen kan fortsätta dominera tanke och handling.

Publicerad: 3 juni 2009, 12:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ytterst handlar det om parterna klarar av uppgiften  att skapa kollektivavtal som ger företagens medarbetare löneutveckling och rimlig trygghet samtidigt som företagen kan koncentrera sig på uppgiften att stärka sin förmåga att konkurrera på en global arena.

Det är i det vägskälet som den traditionella byggsektorn står idag.
Andra sektorer av näringslivet passerade det vägskälet för decennier sedan och har haft förmågan att förnya sig. Då har kollektivavtalen ofta varit en konkurrensfördel för våra stora svenska exportföretag. Industriavtalet är det bästa exemplet på detta.

Under den period som kan kallas de klassiska åren för den svenska modellen, 1938-70, låg styrkan i förmågan till övergripande samhällsansvar och att facken och arbetsgivarna var överens om att säga ja till teknisk utveckling och strukturomvandling.

Den svenska modellen blev i denna utveckling ett viktigt verktyg. Den drev på utslagning av företag med för liten konkurrenskraft samtidigt som den bidrog till att nya företag på lönsammare marknader fick arbetskraft till rimliga löner.

Hela ekvationen hölls samman av att arbetsmarknaden var en kartellmarknad med starka parter på både arbetsgivarsidan som på den fackliga.

Med start för lite drygt ett år sedan, Almedalen 2008, presenterades första delrapporten i forskningsprojektet ”Staten och arbetsmarknaden – om konfliktregler och utvecklingskraft”, under ledning av forskningsinstitutet  Ratio.

Den första delen, ”Korporativa karteller – en studie av byggsektor och jordbruk i den svenska modellen”, gav den historiska bakgrund till åtskilliga av de problem som byggbranschen fortfarande brottas med när den nu ska försöka ta steget från en hantverksdominerad hemmamarknad ska försöka stöpa om sig till en processtyrd och industrialiserad internationell verksamhet.

I forskningsprojektets första del beskriver Henrik Lindberg, fil doktor i ekonomisk historia och arbetsmarknadsforskare, bakgrunden till problemen.

Byggmarknaden utmärktes sedan 1930-talet av sin starka kartellbildning.

Aktörer i olika delar av byggsektorn, branschvis eller regionvis, träffades och gjorde upp om priser och delade upp marknaden mellan sig. Då var det inte olagligt.

De korporativa inslagen möjliggjorde ett system som gynnade stora och etablerade aktörer och stoppade små och nyetablerade.

Hela syftet med arrangemanget var att begränsa konkurrensen både utifrån och inifrån och stoppa allt som pressar priserna neråt och kom att prägla delar av företagskulturen fram till våra dagar.

Sedan länge är karteller av konkurrensskäl förbjudna på alla andra områden än just arbetsmarknaden. Vilket vi påminns om av det rättsliga efterspelet efter asfaltskartellen.

Det nya läget för byggsektorns lagliga arbetsmarknadskartell är att den i sig utsätts för allt starkare konkurrens i takt med att utländska byggare söker sig hit.

Sverige är idag vidöppet. Utländska företag kan arbeta med oorganiserad arbetskraft eller med utländska avtal. Byggnads har efter nederlaget med Laval-domen i EG-domstolen inga lagliga möjligheter att med Byggnadsavtalet som grund nå framgångar om de skulle välja att starta hundratals nya Vaxholmskonflikter.

Detta har gjort byggavtalsområdet låst och defensivt.

Ett modernt avtal för byggsektorn med samma inriktning som industriavtalet och ett bejakande av en fortsatt utveckling av byggprocessen skulle radikalt förbättra situationen för alla dem som vill behålla och ser fördelarna med kollektivavtalsmodellen.

Byggnads och Sveriges Byggindustriers gemensamma arbetsgrupper inför ett nytt byggavtal 2010 har mycket att fundera över.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.