"Vad kostar det om vi avstår från snabbtåg?"

Det är fullt på järnvägsspåren sedan länge. De senaste årens trafiktillväxt både passagerar-mässigt och av godstrafik kan inte fortsätta av brist på spår. Det är ett okontroversiellt påstående. Det råder enighet i synen på problemen och orsakerna till dem.

Sedan alliansregeringens snabbtågsplaner presenterades som Sverigebygget och den rödgröna regeringen utan förändringar i sak tog över projektet som Sverigeförhandlingen tycktes länge enigheten om framtidens samhällsbyggande och trafiklösningar mer handla om möjligheterna att bedöma redan i dag – och på ett prissäkert sätt – totalkostnaden för den del som just snabbtågen kommer att stå för.

Det frågar sig allt fler

Denna kostnad ska sedan vägas mot statens budget i stort. Vad händer om snabbtågssatsningen blir en gökunge som tränger ut upprustningen av det befintliga järnvägsnätet? frågar sig allt fler och med allt större emfas.

Och vad händer med samhällsekonomin om vi i dag binder oss för en spårbunden framtidslösning som tar stora resurser i anspråk för mycket lång tid in i framtiden om teknikutvecklingen inom kommunikationer tar en annan riktning, exempelvis via godstrafikens elektrifiering med vägbundna, effektiva eldrivna och självkörande fordonståg och motsvarande för en allt större andel av passagerartrafiken.

Ny teknik finns

Tekniken finns redan och fordonstillverkarna är redan inne på att förberedelserna av sådana förändringar också kommer att innebära stora förändringar för fordonstillverkarnas affärsmodeller. Redan i dag tittar fordonstillverkare på vilka strategiska alternativ det finns om dagens köpare, privatpersoner och godstransportörer, i takt med teknikutvecklingen kommer att se annorlunda ut.

Och hur kan spårbundna nya jätteinvesteringar stå sig mot övriga transportslag, om vi får se motsvarande tekniksprång för fartygstrafik och flyg?

Om detta vet vi enbart att marknadskrafterna kommer att hantera utmaningarna. Nya företag kommer att växa fram vid sidan av överlevarna av de nuvarande, nya typer av jobb och utbildningar kommer att behövas.

Men det finns många skäl att ifrågasätta varför just staten ska binda upp sig för ett så stort och långvarigt åtagande som att förnya det 150-åriga järnvägssystemet med en satsning på snabbtåg för hundratals miljarder kronor under årtionden framåt.

Engagera privat kapital

Sverigeförhandlingens planer på snabbtåg mellan landets främsta tillväxtområden kombinerat med bostäder och samhällsbyggnad är ett svårslaget koncept om det marknadsanpassas. Engagera det privata kapitalet genom OPS-lösningar av finansieringen och dela på framtidsriskerna med näringslivet. Det blir en försäkring på att projektet blir samhällsekonomiskt lönsamt.

Att inte genomföra Sverigeförhandlingens planer har ett högt pris. Snabbtåg i Sverige bygger ihop oss med det snabbtågssatsande Europa. Vad är kostnaden för att ställa sig utanför detta?

Staffan Åkerlund