Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Vår verkliga statsskuld

Älskad, försummad, försenad. Järnvägen är vår snabbast ökande statsskuld.

Publicerad: 3 Maj 2011, 12:39

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Alla älskar järnvägar. Både politiker och vanligt folk. Nyligen beslutade regeringen om en extrasatsning på 800 miljoner kronor. Och nye S-ledaren Håkan Juholt är ännu större järnvägsvän, hävdar han. Ordet infrastruktur håller på att bli ett mantra.

Men spåren hittills förskräcker.

Nyligen gjorde den globala konsultjätten McKinsey en rapport om tillståndet i det svenska järnvägsnätet på uppdrag av Trafikverket. Rapporten är uppseendeväckande och borde ge politikernas uppdragsgivare, det vill säga svenska folket, en ordentlig tankeställare.

Den bild som Trafikverkets nya rapport ger av tillståndet för det svenska järnvägsnätet borde bekymra väljarna.

"Aldrig tidigare har svenska folket åkt så mycket tåg och aldrig förr har så mycket gods skickats på järnväg. Det går fler, längre, tyngre och bredare tåg", skrev Trafikverket i samband med att rapporten publicerades 8 april.

Men rapporten är en rejäl bakläxa för regeringen.

Det årliga underskottet beräknas av verket vara mellan 2 och 3 miljarder kronor. En gigantisk skuld för eftersatt underhåll har därför byggts upp sedan 1990-talet.

Den närmaste femårsperioden planeras reinvesteringar på 6 miljarder kronor. Trafikverket bedömer att det verkliga behovet för samma period är 25 till 30 miljarder kronor.

Mellan 2008 och 2010 steg antalet inställda tåg från 12 000 till 29 000, en ökning med 130 procent, vilket bara kan tolkas som att dagens järnvägsnät är rejält överansträngt.

Senaste numret av tidningen Riksdag & Departement (2 maj) ger svart på vitt att kräftgången för underhållet är av gammalt datum. Enligt tidningen är det de socialdemokratiska regeringarna som varit snålast. På S-regeringarnas tid fram till 2006 gav man i genomsnitt verket 3,7 procent lägre anslag än Banverket begärde.

För elva år sedan skrev Banverkets generaldirektör Bo Bylund till regeringen Göran Persson att "utan ytterligare resurser kommer den påbörjade och tilltagande försämringen av driftssäkerheten och anläggningarnas tillstånd att fortsätta." Banverket begärde det året 3,5 miljarder kronor för att klara status quo. S-regeringen och Göran Persson prutade 17 procent och gav Banverket 2,9 miljarder.

På alliansens tid har i stället regeringen betalat mer än verket begärt, enligt Riksdag & Departement. I genomsnitt 0,6 procent mer om året.

Bättre alltså en tidigare regeringar. Men inte tillräckligt.

Sveriges ekonomi är i världstopp. Vi amorterar statsskulden till rekordlåg nivå och sänker samtidigt skatterna med nya jobbskatteavdrag. Men vi glömmer att decennier av bristande underhåll av järnvägsnätet är en akut statsskuld.

Frågan är om väljarna/tågresenärerna är lika glömska. Om inte annat kommer de att påminnas när tåget ställs in.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.