Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Varför har hushållen fått skurkrollen i pjäsen?

För att öppna bostadsmarknaden för fler än de redan mest besuttna behövs reformer.

Publicerad: 24 Oktober 2018, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Signaler och beslut från statsmakterna får effekt på bostadsmarknaden i två steg. De för ett drygt halvår sedan skärpta amorteringskraven är ett bra exempel. Dels den avsedda, att sålla fram de absolut mest burgna hushållen som den elit som ska förbehållas bostadsköpen – allt på en marknad där det plötsligt finns fler säljvilliga än köpvilliga.
I steg två, bankernas egen kreditprövning, innebär ju att bankerna som varit de stora vinnarna på bostadsmarknaden under hela den rekordlånga högkonjunkturen, får en värdefull chans att höja sin egen riskpremie.
Historiskt sett har bankerna alltid klarat sig bra oavsett finansiella kriser i övrigt i samhället vilket tydligt visade sig i den stora fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet.

Omfattande spekulationer

Motorn i dåtidens utlösta skuldkris var omfattande spekulationer i stigande värden i kommersiella fastigheter oavsett existerande betalflöden eller rörelsemarginaler.
Finansiella avregleringar hade släppt loss massor av pengar som sökte sig till fastighetsmarknaden via de av bankerna finansierade finansbolagen. Det fungerade som en sorts kedjebrev och kunde enbart sluta på det sätt det gjorde.
Att det alls fanns stora värden kvar att rädda i bankerna berodde på hushållen. De var därmed hjältarna i krisen och i praktiken vägen ur den.
Hushållen fortsatte att betala sina huslån rakt igenom krisen. Kreditförluster ökade visserligen men från extremt låga nivåer.

Skattebetalarna fick tillbaka med ränta

Statens räddningsinsatser för banker på fallrepet var trots allt begränsade. Och skattebetalarna fick så småningom tillbaka sina räddningspengar. Med ränta.
Att i det ljuset ge hushållen en skurkroll i pjäsen som handlar om en dysfunktionell bostadsmarknad borde överraska betydligt fler än ett fåtal insiktsfulla. Den rollen borde vara vikt åt någon lämplig representant för det stora kollektiv av politiker som steg för steg tagit besluten bakom den stora bostadsbristen.
Det vi nu ser utspelas inför våra ögon är en tragedi. Inget mindre. En tragedi av det skälet att rollbesättningen är felaktig.
Publiken måste nu reagera och kräva författarens huvud – om inte på ett fat - så åtminstone fyllt med nya och problemlösande tankar.

Omfattande strukturreformer behövs

För att öppna bostadsmarknaden för fler än de redan mest besuttna, alltså den nuvarande förda bostadspolitiken, krävs omfattande strukturreformer, en kombination av bostadsbeslut och skattereformer. Och övergången i sig kommer att svida.
Bromsar nyproduktionen av bostäder upp som en rak följd av besluten att strypa hushållens efterfrågan äventyrar det dessutom konjunkturen i stort, inte bara byggkonjunkturen.
Också av det skälet borde statsmakterna tänka om och ändra tidigare tagna beslut kring amorteringskrav och skuldkvottak. Ge makten tillbaka till hushållen att på egen hand förhandla sina bostadsaffärer.
Som det nu är gynnas de allra starkaste bostadsköparna av sin särställning på en alltmer avsvalnade bostadsmarknad. Och bankerna kan glädja sig åt sin redan existerande lånestock som kommer att leverera. Oavsett.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.