Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Varsel, varsel, varsel

Det som pågår nu i byggsektorn är illavarslande(!) för framtiden. Årets byggavtal med Sveriges byggindustrier satt mycket långt inne. Inte mycket återstod av det som kändes hoppfullt i nya Byggavtalet från 2010 i form av gemensamt ansvarstagande för den svenska byggsektorns konkurrensförmåga i förhållande till de bästa tyska och österrikiska byggarna som numera är väletablerade aktörer här.

Publicerad: 10 maj 2012, 07:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ännu så länge handlar det om infrastruktur. Vägar, tunnlar och broar i dag. Helt säkert är att morgondagen kommer att handla om husbyggande också. Sverige är ett frihandelsland sedan industrialismens begynnelse och har alltid gynnats av detta, så ingen regering, kanske allra minst en tänkbar socialdemokratisk regering med Stefan Löfven som statsminister, skulle vika en tum från den linjen.

Som tidigare ordförande för IF Metall vet han mer än de flesta hur sårbara exportföretagen är för arbetsmarknadskonflikter, oavsett vilket land de inträffar i. Mellan förhandlingsperioderna – som sedan 1997 genomförs med tröga ventiler i flera led – ska det vara lugnt så att man kan koncentrera sig på affärerna och utvecklingsfrågorna för företagen och IF Metalls medlemmar.

Byggnads, kan man enkelt konstatera, har inte den traditionen eller det tänket. Men det betyder inte att de inte långsiktigt skulle gynnas om de hade det.Så vad är det egentligen som pågår denna vår?

Det finns flera tänkbara förklaringar som var och en är fullt tänkbar, enskilt eller samverkande med andra. Jag tänker räkna upp de troligaste.

? Byggnads fick sina medlemmar att tro att man kunde strunta i exportindustrins så kallade märke. I år var 2,6 procents löneökningar det som maximalt bedömdes kunna genomföras utan försämrad konkurrensförmåga på exportmarknaderna. När man sedan träffade avtal på den nivån och blåste av den varslade strejken, kom man i otakt med många medlemmar som med Byggnads retorik faktiskt var stridsberedda. Av mullret blev det en stilla fjärt, ursäkta uttrycket.

? Bygg är fortfarande ett hantverk. Får Byggnads bestämma kommer det alltid att vara så. Förbundet är skeptiskt till den snabba teknikutvecklingen som har inletts och som är en mäktig förändringsagent. Därför visar man gärna upp att man fortfarande har en avgörande makt över hela byggprocessen. I det här fallet visserligen en destruktiv makt men ändå Makt med stort M. Det är ett riskabelt spel när den ökande industrialiseringen med hjälp av bim (byggnadsinformationsmodellering), lean, partnering och annat ritar om de flesta byggprocesser. Dessa förändringar riskerar att marginalisera det bråkande och obstruerande förbundet och dess mer militanta medlemmar.

? Byggnads har i juni sin extrakongress och har för första gången mer än en kandidat till ordförandeposten. Vårens alla varsel kan mycket väl vara en orkestrerad intern valrörelse inför ordförandevalet.

? Sjunkande medlemssiffror och försämrad ekonomi för förbundet. Att vara högljudd och se till att hela havet stormar kan vara en strategi för att göra sig behövlig för medlemmarna. Med många konflikter runt omkring i landet och på olika arbetsplatser blir facket någon att hålla i handen i en orolig tid. Strategin skulle i så fall gå ut på att göra den enskilde medlemmen till en medberoende.

Vilken förklaring är troligast? Själv tror jag att samtliga av dessa strategier sätter sina spår i dagens Byggnads.

Staffan Åkerlund

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.