Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Vaxholmsmålet skakar om

EU-domstolens utslag i Vaxholmsmålet om Byggnads agerande och stridsåtgärder som ledde till att ett lettiskt byggbolag gick i konkurs 2005 överraskade många.

Publicerad: 6 Mars 2013, 17:08


Bland annat flera opartiska juridiska experter på arbetsrätt i ett EU-perspektiv. Och det fanns goda anledningar till överraskningen, inte minst därför att EU-domstolens generaladvokat några månader före domen hade kommit fram till den motsatta slutsatsen – att Byggettans blockad av det lettiska skolbygget i Vaxholm var en tillåten stridsåtgärd.

Till de överraskade får definitivt svenska staten och ytterst regeringen räknas. Den ansvarade för den lagstiftning som gällde vid tidpunkten för EU-domstolens prövning av ärendetoch för att svensk lagstiftning står i överensstämmelse med EU:s grundläggande regelsystem.

Själva kärnan i den EU-juridiska prövningen var avvägningen mellan EU:s regler om fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital inom unionen och den svenska föreningsrätten och långtida rättspraxis som tillsammans med svensk arbetsrättslig lagstiftning satte gränserna för vad som var tillåtna respektive otillåtna stridsåtgärder.

I Vaxholmsmålet förutsatte de flesta, både opartiska arbetsrättsexperter, svenska regeringen och en samlad fackföreningsrörelse, att de svenska arbetsrättsliga reglerna kring tillåtna stridsåtgärder inte stod i konflikt med EU:s regler om den fria rörligheten inom unionen.

Men när frågan väcktes om det lettiska företagets behov av att kunna förutse sina lönekostnader om bolaget tvingades in i det svenska kollektivavtalssystemet och Byggnadsavtalet, kom domstolen fram till att avtalets konstruktion var sådan att kostnaderna var svåra eller omöjliga att förutse.

Därmed uppstod ett stort hinder till nackdel för utländska företag som ville lägga offerter på svenska bygguppdrag, i praktiken ett ur EU-perspektiv otillåtet handelshinder.

Stridsåtgärderna från Byggettans sida för att konkurrera ut ett gällande lettiskt kollektivavtal var därför inte tillåtna.

Härom veckan publicerades en rapport från de oberoende juristerna i ILO:s expertkommitté som ger LO och TCO rätt i fråga om att Lavallagen strider mot föreningsrätten.

De uppmanar den svenska regeringen att ändra lagen och kompensera Byggnads och Elektrikerförbundet för skadestånden de tvingats betala till Laval. Sammanlagt fick Byggnads och Elektrikerna betala tre miljoner kronor i skadestånd till Laval för de ekonomiska skador som ledde till att bolaget efter stridsåtgärderna gick i konkurs.

Det är lätt att missuppfatta ILO-experternas uppfattning när det gäller Lavallagen och det rättsläge som gällde när stridsåtgärderna vidtogs 2004–2005. Regeringen bar det yttersta ansvaret för att det svenska rättssystemet också skulle omfatta det då nyblivna medlemsslandet Lettlands byggbolag när det var verksamt i Sverige. EU-domstolens avgörande i frågan från våren 2008 visade på att den svenska lagstiftningen inte levde upp till EU:s principer.

Den nya Alliansregeringen hade egentligen inte någon annan uppfattning i sakfrågan än vad dess företrädare Socialdemokraterna hade haft, men tillsatte en utredning som så småningom utmynnade i Lavallagen.

Men inte heller denna lever upp till de regler som gäller enligt internationella åtaganden, i detta fall ILO:s, Interntional Labour Organizations. ILO kräver därför att lagen ändras och att de skadestånd som facken betalat återbetalas eftersom de bara följde svensk lag.

LO och TCO ser i uttalanden efter ILO-rapporten detta som en stor framgång för sina ståndpunkter. Och det är det på så sätt att tre miljoner kronor är en relativt stor summa pengar. Det är även en framgång när det gäller juridiken bakom Lavallagen. Lever den inte upp till såväl EU-kraven som ILO:s krav måste den ändras.

Men det ändrar inte EU-domstolens ställningstagande 2008. Det handlar om regeringens ansvar för fungerande lagstiftning.

Staffan Åkerlund

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.