Tävling
Kontorshuset med ett inbyggt budskap
Publicerad: 7 december 2016, 06:45
Snabbhet och effektivitet är något som präglar projektet Park49. Göteborgs nya miljömärkta profilbyggnad har gett liv åt en tidigare ”död yta” vid Gamla Ullevi. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2017.
Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om YouTube är blockerad under “Visa våra partners”.
Skanska Fastigheter hade länge kastat lystna blickar på parkeringsplatsen bakom ena kortsidan på arenan Gamla Ullevi i Göteborg. Enligt stadens detaljplan fanns en idé om att det skulle byggas ett hotell eller en kontorsfastighet på tomten. 2013 kom chansen. Det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling som ägde den knappt 3 000 kvadratmeter stora tomten ville sälja och Skanska Fastigheter förvärvade tomten i en bytesaffär med staden som i utbyte fick två fastigheter vid Skeppsbron.
Tomten ligger granne med Gamla Ullevi, Trädgårdsföreningen och ett par stenkast från Centralen. En tomt med det läget i Sveriges kanske eventtyngsta stad är vid en första anblick perfekt för ett hotell, men Skanska fastigheter gjorde en annan analys som visade sig vara helt riktig.
– Vi bestämde oss för att bygga en kontorsfastighet. Det ligger redan väldigt många hotell i området. Jag tror aldrig jag har varit med om att vi har sålt slut på ytor så fort i något kontorsprojekt jag har jobbat med tidigare, säger Thomas Berntsson, projektledare hos byggherren Skanska Fastigheter.
Högdelen på Park49 har 10 våningar, det var begränsingen i kommunens detaljplan. För att få huset att stå stadigt var man tvungen att påla 55 meter ner i Göteborgsleran.
Foto: Mattias de Frumerie
Redan ett år innan huset var färdigställt var huset fulltecknat.
– Vi hade företag som ringde och sa att de ville hyra i huset, säger Erika Gummesson, marknadsansvarig för Park49 på Skanska Fastigheter.
Skanska är både byggherre och huvudentreprenör till Park49 vilket har gjort att samverkansarbetet har flutit väldigt smidigt, enligt Christian Wivensson, projektledare på huvudentreprenören Skanska Sverige. Det smidiga samarbetet handlade inte bara om att byggherre och huvudentreprenör ingick i samma moderbolag. Flera av de inblandade i projektet har arbetat tillsammans med flera projekt tidigare i området.
– Det är nästan som att vi har en yrkesmässig syskonrelation, säger Thomas Berntsson.
Där innefattar han även den ansvarige arkitekten Jan Åkerblad, Arkitektbyrån Design, som gjort flera projekt tidigare med Skanska.
Park49-teamet Thomas Berntsson, projektledare hos byggherren Skanska Fastigheter, Erika Gummesson, marknadsansvarig för Park49 på Skanska Fastigheter, Christian Wivensson, projektledare på huvudentreprenören Skanska Sverige och Jan Åkerblad, ansvarig arki
Foto: Mattias de Frumerie
Med tanke på läget önskade Göteborgs stad en profilbyggnad med miljöprofil, även om detaljplanen omöjliggjorde någon fyrbåk i stil med ”Läppstiftet”. Byggnaden fick inte ha fler än 10 våningar och inte vara högre än omkring 40 meter.
– Vi satte oss ned och tog fram ett antal tema och i samråd med stadsbyggnadskontoret kom vi fram till en lösning som vi båda var nöjda med under bygglovsprocessen, säger Thomas Berntsson.
Det temat som projektgruppen kom fram till är vävt kring främst vatten, men även park och miljö, vilket har fått prägla både skalet och hjärtat av fastigheten.
– Vi ville ha ett klimatklokt hus. Att illustrera det genom vatten föll sig naturligt. Utan vatten är vi som människor hjälplösa. Därför ville vi få med både glaciärernas fasta is och oceanernas flytande form som en påminnelse om klimatet, säger Jan Åkerblad.
Temat syns bland mycket annat i att byggnaden är ”glaciärvit” på den övre delen och ”oceangrön” på nederdelen. Glasfasaden har färgats genom att ett ljus och siktgenomsläppligt screentryck har fästs på insidan. På nederdelen av byggnaden löper också böljformade solskydd för att förstärka vattentemat. Dessa detaljer, liksom mycket annat i byggnaden har samtidigt en klimatsmart funktion. Solskydden och screentrycket skärmar av solen, vilket även den vita färgen gör. Det gör att kylbehovet, vilket enligt projektgruppen är en stor energislukare, minskar till ett minimum.
Takterasserna är väl tilltagna och ska fungera både som rekreationsytor och arbetsplats.
Foto: Mattias de Frumerie
Park- och miljötemat är också tydligt. En stor terrass på sjätte våningen är fylld med växtlighet och på taken kryper sedumväxter fram. I lobbyn står ett träd och på nedre botten finns även en växtvägg hos en av hyresgästerna.
Byggnaden har en energiförbrukning på 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år och den är klassificerad enligt miljöledningssystemet Leeds högsta nivå – platina.
Namnet Park49 ska också anspela på naturtemat även om det förstås också hänger samman med att det ligger på adressen Parkgatan 49.
– Vi ville ha ett namn som gav huset en egen profil. Så att det inte blev Skanskahuset eller något liknande. Det är för att alla som är aktiva i huset ska känna att det är deras hus, säger Erika Gummesson.
Hon berättar att det är en strategi Skanska har för kontorshus i Göteborg: Gröna Skrapan, Piren 2 och Citygate är några exempel.
Hyresgästen Västsvenska Handelskammaren har installerat en växtvägg.
Foto: Mattias de Frumerie
Vägen till färdigt hus gick fort. Det enda överklagandet avslogs av kommunen och ungefär ett år efter att Skanska köpte tomten, maj 2014, sattes spaden i jorden.
Den tekniskt svåraste biten, som är ett väl känt faktum för byggare i Göteborg, var grundläggningen.
– Vi gjorde en provborrning 90 meter ner i marken utan att stöta på fast berg, säger Thomas Berntsson.
Det handlade alltså om att bygga på lös lergrund.
– Vi valde kohesionspålning, vilket i det här fallet innebar att vi drev ned pålarna 55 meter i leran. Friktionen mot pålarna när man driver ner dem så långt gör att man får en fast grund, säger Christian Wivensson.
En farhåga som hade med närheten till Gamla Ullevi att göra var att det ibland händer att marken börjar svänga med när fotbollssupportrarna hoppar som värst, vilket kan få omliggande byggnader att röra på sig, men det visade sig att ”Blåvittklackens” placering på arenan gjorde att just den sida som Park49 står på inte berörs av denna medsvängning i någon större utsträckning.
– Lite speciallösningar har vi dock fått göra med anledningen av närheten till Gamla Ullevi. Vi har i samråd med polisen satt upp en del staket för att det inte ska bli några störningar i samband med högriskmatcher. Dessutom har bottenvåningen säkerhetsglas, säger Christian Wivensson.
Hyresgästerna har fått ta stor del i utformningen av inredningen. På Västsvenska Handelskammaren har en trappa mellan två våningsplan även funktionen av en läktare i konferensdelen.
Foto: Mattias de Frumerie
Man valde att bygga med fasadelement vilket ytterligare snabbade på byggtakten och huset är uppbyggt av omkring 600 sådana.
Ungefär 700 personer jobbade med projektet totalt och som mest var 120 personer aktiva på bygget samtidigt.
Något som slår mig under intervjun är hur smidigt projektgruppen verkar tycka att bygget av har gått. Man verkar inte ha stött på särskilt många problem, vare sig projekteringsmässigt, tekniskt eller när det gäller säkerheten. Den värsta incidenten var att en byggnadsarbetare skruvade sig i fingret vid gipsskivearbete.
– Ja jag kan uppleva att det har varit en enkel resa. Det har varit roligt att gå till jobbet hela tiden, säger Christian Wivensson.
En känsla som hela gruppen verkar dela.
Inte heller ekonomiskt verkar det att finnas några moln på himlen, den totala investeringen på omkring 280 miljoner kronor har hållits.
Byggnaden har en energiförbrukning på 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år och den är klassificerad enligt miljöledningssystemet Leeds högsta nivå – platina.
Foto: Mattias de Frumerie
För arkitekten Jan Åkerblad har projektet verkligen varit ”eget” på fler än ett sätt. Han flyttade in med hela sin personal i Park49 när det stod klart.
Att få hyresgäster var alltså inget problem och alla kontrakt var påskrivna ett år innan huset stod färdigt. Det gjorde samverkansarbetet lite speciellt, enligt projektgruppen. Flera av hyresgästerna har påverkat den inre utformningen i stor utsträckning efter egna önskemål. Bland annat har sex externa inredningsarkitekter varit med och utformat inkråmet. Alldeles särskilt gäller det Västsvenska Handelskammaren som huserar på 550 av husets 7 500 kvadratmetrar. Handelsorganisationen har exempelvis fått en specialdesignad konferensdel där en gigantisk trappa/läktare som sträcker sig upp till andra våningen är en central del.
Första inflyttning skedde i mars 2016.
Skanska sålde sommaren 2015 fastigheten till fastighetsbolaget Balder för 418 miljoner kronor.
En extra bonus för hyresgästerna i Park49 är att de håller till i något som Jan Åkerblad skämtsamt kallar ”Snikens kulle nummer 2”. Från den övre takterrassen kan man se halva fotbollsmatcherna på Gamla Ullevi och höra arenakonserterna på Nya Ullevi som ligger alldeles i närheten.
Snikens Kulle (som faktiskt heter så) är en höjd i Göteborg, ungefär en kilometer från Nya Ullevi, dit många söker sig för att få en glimt och höra musiken när det pågår arenaspelningar i Göteborg.
Park49 i korthet
Byggherre: Skanska Fastigheter Göteborg.
Byggentreprenör: Skanska Sverige.
Projektledning: Skanska Sverige.
Arkitekt: Arkitektbyrån Design.
Installationssamordnare: Skanska Sverige.
Konstruktör: Skanska Teknik.
VVS-konsult: Bengt Dahlgren.
El-konsult: ÅF.
Markentreprenör: Carlbergs.
Pålning: Pålab.
Ventilationsentreprenör: LH Ventteknik.
Rörentreprenör: Projektrör Väst.
Plåtentreprenör: Vasastadens Bleck & Plåtslageri.
Elentreprenör: Eitech Electro.
Entreprenadform: Partnering.
Ersättningsform: Löpande räkning.
Entreprenadkostnad, exklusive moms: 250 miljoner kronor.
Årets Bygge i korthet
Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.
Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.
Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.