Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsmiljö

Tuffare tag krävs mot farliga ämnen

Publicerad: 28 januari 2011, 09:07

Det är fortfarande svårt att bygga hus som inte innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Anledningen är att byggherrar och entreprenörer inte ställer tillräckligt hårda krav på leverantörerna av byggprodukter.


Databasen och metoden Basta ska leda till att de mest riskabla substanserna avvecklas. Men många leverantörer av byggprodukter är fortfarande dåliga på att registrera sina ofarliga artiklar i Bastas databas. Trots att åtskilliga av de oregistrerade produkterna sannolikt är giftfria.

– Det är först när byggherrar och entreprenörer ställer skarpa krav på sina leverantörer som det händer något. Om det påverkar försäljningen tvingas företagen in i systemet, säger Per Löfgren, vd för bolaget Basta som driver branschens största databas med giftfria byggprodukter.

Byggsektorn har enats om att använda systemet. Genom att registrera en byggvara i Bastas databas talar leverantören om för marknaden att produkten är giftfri, eller bara innehåller farliga ämnen i mycket låga halter.

Databasen växer
I Bastas databas har hittills 200 företag registrerat över 55 000 byggprodukter. Men trots att databasen växer stadigt är det bara en liten bäck av en enorm flod av byggprodukter som hamnar i Bastas register. Per Löfgren håller med om att systemet fortfarande har en rad problem att lösa.

– Vi måste få in fler artiklar, speciellt inom vissa produktgrupper, för att kunna matcha behoven inom byggprojekten, säger han.

Det totala antalet byggprodukter i Basta-registret är inte lika viktigt som att de är jämnt fördelade över alla produktgrupper. För att bygga ett hus med endast garanterat giftfria produkter måste det finnas minst ett val att göra inom alla viktiga produktområden.

– Det gör det inte idag. Det är ett problem, säger Per Löfgren.

Sämst på att registrera produkter är tillverkarna av utrustning till el, ventilation och vatten samt leverantörerna av smörjoljor och sammansatta produkter som vitvaror och hissar.

Tillverkning utanför Sverige
En förklaring är att nästan alla komponenter och råvaror till byggvaror tillverkas utanför Sverige och för en världsmarknad, trots att vissa produkter blandas till eller sätts ihop i Sverige. Att utföra extra pappersarbete för en liten marknad som Sveriges har inte de stora tillverkarna lust med.

Men den viktigaste förklaringen till att det går trögt är att byggherrar och byggentreprenörer inte ställer tillräckligt hårda krav. Många byggbolag har skrivit in i sina avtal med underentreprenörer och leverantörer att de i första hand ska välja produkter ur Basta. Men de följer inte upp hur stor andel registrerade byggvaror de lyckas köpa in.

– Jag tror att den viktigaste flaskhalsen är att leverantörerna inte känner att det är ett avgörande krav från användarna att produkterna är Basta-registrerade, säger Per Löfgren

Trots allt har han en positiv bild av utvecklingen. Basta-systemet blir allt bättre, både tekniskt och innehållsmässigt.

Antalet företag som registrerat produkter i databasen ökar stadigt med 50 bolag om året. I dag finns det gott av val att göra inom produktområdena mattor och golv samt kemiska produkter som färg, lim och fogmassa.

Integreras med affärssytem
Databasen integreras också med allt fler affärssystem. De professionella inköparna på större byggbolag som NCC behöver därför inte söka separat i Bastas databas. I stället dyker en symbol upp i det egna inköpssystemet som talar om att varan är Basta-registrerad.

– Först då blir det praktiskt hanterbart för framför allt de stora bolagen. De blir för omständligt att gå in i flera system och leta information, säger Per Löfgren.

Basta-symbolen dyker nu även upp i byggvaruföretaget Ahlsells digitala produktkatalog. Den finns också i Finfo-systemet, som är en elektronisk brygga mellan leverantörer, butiker och kunder inom bygg-, färg- och järnhandelsbranscherna.

– Man kan tycka att utvecklingen går för långsamt. Men man måste ha respekt för att det är en process som tar tid. Det gäller att övertyga en hel sektor om ett nytt synsätt, säger han.





Något hårdare krav än EU:s lagstiftning

Basta-systemet ställer lite hårdare krav på produkterna än EU:s kemikalielagstiftning Reach. Det är också leverantörerna själva som ska dokumentera att produkterna inte har halter av miljö- och hälsofarliga ämnen som överskrider EU:s gränsvärden.

Att registrera sina produkter i Basta-systemet innebär extra pappersarbete för företagen och en avgift på 12 000 kronor per år.

Fördelen för bolagen är att de själva sitter på störst expertkunskaper om sina produkter. De behöver dessutom inte avslöja några företagshemligheter. Och att de talat sanning kontrolleras med stickprov.

Basta drivs som ett icke vinstdrivande aktiebolag som ägs gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. Det praktiska arbetet sköts av personal inom IVL.

Läs mer: www.bastaonline.se





Uppföljning viktig vid Basta-krav

NCC är det byggbolag som är bäst på att använda Basta-systemet, anser Per Löfgren, vd för Basta.

Byggbolaget utvärderade sina krav på Basta-registrering under projekt Beckomberga Stierncrona, två stadsvillor i norra Stockholm som uppfyller kraven för passivhus.

– Det visade sig att kopplingen mellan vårt inköpssystem Inköpsportalen och Basta-systemet inte fungerade tillräckligt bra. Det ledde till att Basta-loggan inte alltid dök upp i vårt system, säger Karolina Hertzman, gruppchef för verksamhetsutveckling på NCC region Stockholm–Mälardalen.

NCC jobbar på att ställa allt tydligare Basta-krav på sina leverantörer. Men projektinköpen fanns inte alltid i Bastas databas, trots att leverantörerna avtalat detta.

– Vi ville undvika att handla produkter som inte var registrerade. Därför började vi kräva in ett utdrag ur Basta-registret redan när leverantörerna lämnade in ett anbud, säger Karolina Hertzman.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.