Byggnads har svårt att förklara lönekrav till lettiskt företag

AV FREDRIK KARLSSON

Svenska Byggnadsarbetareförbundet bemöter nu den stämning som det lettiska byggföretaget lämnat in till Arbetsdomstolen. Inställningen är att allt man tidigare sagt och gjort överensstämmer väl med svenska lagar och regler.

-Som vi ser det vilar stämningen på en bräcklig grund, säger Peter Kindblom, Byggnads juridiska ombud.

I stämningen anklagas Byggnads för att ha brutit mot gällande lag på en rad punkter.

Finns det någonting i stämningsansökan som du som jurist ser som besvärande för Byggnads del?
-Nej.

Samtidigt fortsatte de att driva linjen att lönekravet på 145 kronor är en total missuppfattning. De har inte krävt någon lön, möjligtvis informerat om löneläget, för först kollektivavtal och sedan löneförhandling, det är gången.

Att uppgifterna om lönekravet på 145 kronor kommer från Byggettan har de svårare att kommentera. Laval un Partneris juridiska ombud, Anders Elmér och Martin Agell, bifogar i sin stämning ett protokoll där det uttryckligen står att Byggettan krävt 145 kronor för att teckna kollektivavtal. Om inte ett sånt avtal tecknas kommer Byggettan att vidta stridsåtgärder. Protokollet är justerat av Byggettans ombudsman Lars-Göran Bromander.

-Är det på det sättet så är det något som gått snett. Så ska inte kollektivavtalet tillämpas, säger Gunnar Ericson, Byggnads avtalssekreterare när han får se protokollet.

Det var Gunnar Ericson som tog beslut om blockaden.

-Jag hoppas att det finns andra protokoll som visar andra saker. För det var inte på de grunderna som jag tog beslutet om blockaden, säger Gunnar Ericson.

Enligt Torgny Johansson, Byggettans ordförande, finns dock inga andra protokoll.

På frågor om lönekraven gör också Byggnads klart att några 109 kronor inte är aktuellt på ett bygge som Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm. Deras inställning är att avtalet ska följas - även om det är 170 sidor på svenska som till och med jurister har svårt att tolka - och då är det klart att några månadslöner via deras ordinarie lettiska lönesystem inte är acceptabelt. Månadslön kan man inte betala ut på byggnadsavtalets område, enligt facket. I det här fallet ska det vara ackord, eller prestationslön eftersom det handlar om nyproduktion.

-Prestationslön är enkelt att tillämpa, säger Hans Tilly.

Så det är realistiskt att de skulle ha ackord i Vaxholm?
-Ja, säger Hans Tilly och hänvisar till att arbetsgivarna gått med på lönesystemet i  förhandlingar.

Det är Sveriges Byggindustrier som förhandlat fram dessa avtal med facket och i stämningen görs en poäng av de därigenom gemensamt förhindrar konkurrens från utländska företag.

Det förs samtal mellan LO och svenskt näringsliv om hur utländska företag ska hanteras. Men därifrån är inte mycket resultat att vänta som kan påverka Vaxholmskonflikten.

-Jag hoppas att de inte rör våra avtal för de vill vi ta hand om själva, säger Hans Tilly.

Tidningen Byggnadsarbetaren presenterade uppgifter som säger att de anställda har jobbat 56 timmar i veckan och fått ut 7 750 kronor i månaden efter att 20 procent skatt dragits. Därmed skulle lönen vara lägre än de 13 700 som de uppgivit att de anställda har. Regina Purva, företagets projektkoordinator, förnekar inte summorna för Byggnadsarbetaren utan säger att de olika siffrorna beror på olika sätt att räkna och att skatt och sociala avgifter dras från de 13 700 kronorna.

I går kom också beskedet att EU-kommissionen inte kommer att behandla konflikten. I Brysselkontorets nyhetsbrev gör de klart att utstationeringsdirektivet gör klart att det är reglerna i det land där arbetet ska utföras som ska gälla.

Redaktionen