Byggavtal & Löner
Förlikning löste 28 tvister i väst
Publicerad: 8 september 2015, 13:02
Samtidigt som NCC, Skanska och Peab gick mot en lösning på sina återkommande lönetvister kring framför allt ackorden i Östergötland, startade motsvarande problem i Västsverige. Foto: NCC
En uppgörelse har nu träffats för samtliga 28 tvister mellan Byggnads och NCC i väst. Det står klart sedan parterna möttes i tisdags i förra veckan. "Vi har gemensamt tagit ett stort kliv framåt på det här sättet. Jag hoppas att det håller i sig", säger Klas Synnergren, HR gruppchef för avtal och löner inom NCC Syd.
Uppgörelsen träffades efter en 14 månader lång ackordtvist på 14 olika arbetsplatser hos NCC. En första del i uppgörelsen träffades för två veckor sedan, den 26 augusti, och gällde lönetvisterna för tio av de 14 arbetsplatserna.
Uppgörelsen gav en resultatlön som baseras på projektets ekonomi och timmar. I sina kommentarer förklarade Byggnads Väst tillfredsställelse över uppgörelsen den 26:e augusti:
– Vi har fått en löneuppgörelse som båda kan känna sig nöjda med och tror på, kommenterade Conny Johansson, löneansvarig ombudsman på Byggnads Väst. Lönen kommer att utgå från arbetsplatsen, vilket är bra för våra medlemmar.
De många ackordtvisterna i Västsverige gick in i ett akut läge i somras när NCC ensidigt ansåg att de av arbetsmiljöskäl och med stöd i Arbetsmiljölagen beslutade att höja lönerna för Byggnads medlemmar och även betala ut dessa löner i maj. Den lön Byggnads medlemmar dessförinnan fick var Byggavtalets lägstanivå, motsvarande cirka 30 000 kronor per månad.
Byggnads begärde tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet när den högre lönen, cirka 35 000 kronor, beslutades av NCC med hänvisning till arbetsmiljö och hur medarbetarna mådde. Byggavtalet reglerar utbetalningsnivån för byggnadsarbetare när fack och företag inte kan enas om löneformer och nivåer och det tillåter inte avvikelser uppåt.
Tvisterna gjorde att många byggnadsarbetare lämnade NCC, man tappade ett 40-tal medarbetare men även tjänstemannasidan berördes.
Det var då NCC tog beslutet att Arbetsmiljölagen motiverade en lönehöjning även i strid mot Byggavtalets regler.
Utöver att Byggnads begärde tvisteförhandlingar för 14 fall av kollektivavtalsbrott, tillkom ytterligare påståenden om föreningsrättskränkning olovliga stridsåtgärder.
Före löneuppgörelsen den 26:e augusti hade NCC och Byggnads därmed sammanlagt 28 tvister som efter centrala förhandlingar skulle kunna tas till Arbetsdomstolen för ett slutligt avgörande.
Med denna första uppgörelse om lönesystem och nivåer återstod tvisterna om brott mot Byggavtalets paragraf 3 om kollektivavtalsbrott, påståendet om föreningsrättskränkning och otillåtna stridsåtgärder.
På tisdagen den 1 september i förra veckan träffades så parterna för att ta upp det första ärendet om brott mot Byggavtalets pargraf 3 till förhandling. Parterna kom då fram till att man borde hitta en lösning som omfattade helheten, det vill säga samtliga 28 tvister, kollektivavtalstvister liksom tvisterna kring föreningsrättskränkningar och otillåtna stridsåtgärder. I tisdags var Byggnads och NCC ense om innehållet i en förlikning och kunde skriva under en uppgörelse.
Förlikningen innebär att NCC och Byggnads är överens om en lösning och att den långdragna konflikten är över.
– Förlikningen innebär att både vi och Byggnads har kvar vid våra ståndpunkter i principfrågorna, säger Klas Synnergren. Men det var mycket bra att vi kunde lösta det här och att vi nu kan gå vidare.
Arbetsmiljölagen viktig för lösning i Östergötland
Den drygt årslånga konflikten i Västsverige som fick sin upplösning i förra veckan utlöstes efter det att det tidigare så konfliktdrabbade Östergötland hade inlett sin särskilda frammedlade lösning i den centrala lönerörelsen och Byggavtalet 2013.
Där blev Östergötlandskonflikterna en del av det centrala avtalet. De många konflikterna berörde de tre storbolagen NCC, Skanska och Peab. Lösningen betydde att beslut om lönesystem i storbolagen nybyggnadsprojekt lades i händerna på en partssammansatt grupp med en av medlarna, den rutinerade fackföreningsledaren för grafikerna, Malte Eriksson, som samtalsledare.
Efter de många och svåra tvisterna som varit innebar avtalet att samtliga berörda projekt fick gå på tidlön resten av 2013 och att samtliga storbolagsprojekt under 2014 och fram till oktober 2015 skulle få lönesystem som gemensamt beslutades v arbetsgruppen.
Omkring 47 projekt i de tre storbolagen har omfattats av systemet. Två olika lönesystem har använts parallellt och i samma utsträckning, bägge med en stor andel för den fasta lönedelen och en mindre andel premieackord eller resultatlön.
Själva avgörandet vilket av dessa två lönesystemen som skulle tillämpas på projektet har tagits av den gemensamma arbetsgruppen.
Den nya lönemodellen för Östergötland har varit effektiv när det gäller att stoppa de tidigare så vanliga lönetvisterna och långa perioder där byggnadsarbetare på grund av Byggavtalet tvingats arbeta på det som tidigare kallades stupstocksnivå, långt under genomsnittslönen för en byggnadsarbetare.
Hösten 2012 hade skyddsombud hos de tre storbolagen anmält till Arbetsmiljöverket att de många konflikterna hade lett till svåra arbetsmiljöproblem och att konsekvenserna för byggnadsarbetarna var i strid mot Arbetsmiljölagen. Bolagen i sin tur redovisade då inför Arbetsmiljöverket vilka åtgärder de genomfört mot bakgrund av anmälningarna, bland annat informationsinsatser, teambyggande i projekten och stöd till konfliktutsatta chefer.
I konflikten i Västsverige motiverade NCC beslutet att betala drygt 150 byggnadsarbetare högre lön än kollektivavtalet tillät med arbetsmiljöhänsyn. NCC:s argumentation bygger på att Arbetsmiljölagens bestämmelser om betydelsen av löneformer för arbetsmiljön väger tyngre när dessa kolliderar med ett kollektivavtal på det sättet Byggavtalet gör med bestämmelsen om tvingande lägstalön vid oenighet i lönetvister.
I Östergötland har oberoende forskare vid två tillfällen med omfattande intervjuer studerat utfallet av de nya lönemodellerna. Den sista och mest omfattande, blev klar tidigare i somras och ska presenteras för Byggnads och de tre storbolagen i oktober.
Enligt flera personer med insyn i undersökningen är en majoritet av medarbetarna nöjda med att de nu har fått arbetsro, att relationerna mellan arbetsgivare och fack har blivit mer konstruktivt och att många hoppas på en fortsättning när modellen löper ut i oktober.
Tidlön ger bäst löneutveckling
I senaste numret av Byggnadsarbetaren, nummer 9–15, jämför tidningen löneutvecklingen för olika yrkesgrupper och rapporterar ”Därför halkar snickarnas lön efter”.
Bäst löneutveckling har VVS, som går på tidlön, haft mellan 1995 och 2015. De har ökat med 130 procent och är med god marginal löneledande inom bygg med 251:49 i timmen vilket motsvarar en månadslön på 43 750 kronor.
Därefter kommer golvarbetare där stora grupper har tidlön, med 116 procent, 229:83 kronor, motsvarande en månadslön på 39 800 kronor.
Träarbetarna har under samma period ökat lönen med 98 procent till 205:98 kronor, motsvarande en månadslön på 35 800 kronor.
Byggnadsarbetaren listar i artikeln sex skäl till att snickarna halkar efter i löneutvecklingen. Främst hamnar de återkommande tvisterna mellan Skanska, NCC och Peab och Byggnads om lönebildningen, enligt tidningen.
Staffan Åkerlund