Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Byggavtal & Löner

Lex Laval rivs upp

Publicerad: 30 September 2015, 09:10

Utstationeringskommitténs förslag innebär att facken får en starkare ställning.

Foto: Mattias de Frumerie

Utstationeringskommittén vill riva upp Lex Laval och införa starkare rättigheter för fackliga organisationer och utstationerade arbetstagare. Men kommittén är inte enig. – Vi måste också våga slåss för det vi anser är grundbulten i den svenska modellen, säger Marie Granlund (S), kommitténs ordförande.


Utstationeringskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som tillsattes 2012 av den borgerliga regeringen för att göra en översyn av Lex Laval. Lagen kom till efter en dom i EG-domstolen 2007, i efterspelet till konflikten mellan Byggnads och det lettiska företaget Laval un Partneri vid ett skolbygge i Vaxholm 2004. Sedan den S-ledda regeringen tillträdde har kommittén fått delvis nya direktiv. I onsdags överlämnade den sitt betänkande till regeringen.

Kommittén slår fast att utländska arbetstagare så långt som möjligt bör behandlas likadant som inhemska arbetstagare. Enligt Marie Granlund, kommitténs ordförande, var EG-domstolens dom 2007 om att de fackliga kraven på likabehandling av arbetstagare, som ledde fram till Lex Laval, ett direkt angrepp på den svenska kollektivavtalsmodellen.

Lex Laval har också fått kritik av Europeiska kommittén för sociala rättigheter och ILO:s expertkommitté som anser att lagen bryter mot Sveriges internationella åtaganden till skydd för fackliga rättigheter.

Utstationeringskommitténs förslag innebär att Lex Laval ersätts med en utökad rätt att kräva kollektivavtal, större kontrollmöjligheter för facken och nya rättigheter för utstationerade arbetstagare.

– Vi vill att utländska arbetstagare får samma rättigheter som inhemska, säger Marie Granlund.

Den viktigaste förändringen är att den så kallade bevisregeln tas bort. Det innebär, om kommitténs förslag antas av riksdagen, att svenska fackförbund återigen får möjlighet att vidta stridsåtgärder mot utstationerande företag, även om företaget redan har ett kollektivavtal i hemlandet som uppfyller svenska minimivillkor.

– Efter Lavallagen har lagstiftningen varit oklar. Många kanske har dragit sig för konflikt. Konflikt är inte målet, men konflikträtten är en rätt i grundlagen, säger Marie Granlund.

Andra förändringar som föreslås är att:

En företrädare för det utstationerade företaget med behörighet att förhandla om och teckna kollektivavtal ska utses inom tio dagar efter begäran från facket.

Facken ska också få större möjligheter att kontrollera att utstationerande företag följer kollektivavtalets minimivillkor.

Utstationerade arbetstagare ska kunna kräva minimivillkor enligt träffat kollektivavtal direkt i svenska domstolar, även om den utstationerande arbetstagaren är medlem i det avtalsslutande facket eller inte. Kommittén föreslår också ett krav på att betalning av premier för arbetsskade-och livförsäkring ska ingå i minimivillkoren.

Utstationeringskommittén föreslår även ökad transparens kring villkoren på den svenska arbetsmarknaden gentemot utländska aktörer så att det blir tydligare vilka villkor som gäller på svensk arbetsmarknad.

– Förutsebara villkor är något som näringslivet tycker är viktigt. Jag skulle önska att arbetsmarknadens parter kommer överens om detta, men till dess blir det Arbetsmiljöverkets uppgift att samla in dessa uppgifter, säger Marie Granlund.

De fyra Allianspartierna, som också ingått i kommittén, har reserverat sig mot utredningens förslag. De tror att förslagen kan begränsa den fria rörligheten inom EU och att Sverige riskerar att fällas i EU-domstolen en gång till.

Bakgrund till Lex Laval

■ Bakgrunden till Utstationeringskommitténs arbete är konflikten mellan Byggnads och det lettiska företaget Laval un partneri vid ett skolbygge i Vaxholm 2004. Byggnads försatte bygget i blockad och Laval stämde de svenska facken inför arbetsdomstolen, som vände sig till EG-domstolen för ett utlåtande.
■ Byggbolaget Laval un partneri gick i konkurs och NCC tog över bygget.
■ I december 2007 slog EG-domstolen fast att Byggnads gick för långt i sina krav och att svensk lag måste ändras.
■ 2009 presenterade den borgerliga svenska regeringen sitt förslag till ändring av utstationeringslagen Lex Laval. Lagen trädde i kraft i april 2010.
■ I september 2009 dömde Arbetsdomstolen till Lavals fördel och Byggnads och Elektrikerna dömdes till 2,5 miljoner kronor i skadestånd.
■ Enligt Arbetsmiljöverket registrerades drygt registrerades drygt 22 000 utstationerade arbetstagare i Sverige under perioden 1 januari – 30 juni 2015. De flesta var verksamma inom byggsektorn. I början av september fanns drygt 350 utstationerade byggföretag registrerade hos Arbetsmiljöverket.

Nomi Melin Lundgren

Redaktionssekreterare

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.