Byggavtal & Löner
Märket ger 6,5 procent över tre år
Publicerad: 31 mars 2017, 11:31
Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen, Maria Möller, vd för SLA och Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef
Industrin satte på fredagen märket för den svenska arbetsmarknaden. I en överenskommelse med facken inom industrin tecknade industriarbetsgivarna ett treårigt avtal på 6,5 procent. Avtalet tar höjd för en avsättning till flexpension genom att 0,2 procent avsätts första avtalsåret respektive 0,3 procent det tredje.
Detta innebär att de årliga löneökningarna under treårsperioden är två procent.
– Vi hade ambitionen att växla ned löneökningstakten. Vi har legat för högt i förhållande till våra konkurrentländer. Men sett till den debatt som förts, inte minst från riksbankens sida att vi måste få igång inflationen, är jag ändå relativt nöjd, sade Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe på pressträffen direkt efter avtalsuppgörelsen.
Han trodde inte att omvärlden var speciellt intresserad av att hjälpa riksbanken att få upp inflationen genom höga nominella löneökningar.
Anders Ferbe, IF Metall välkomnade också uppgörelsen. Han ser nivån på löneökningarna som balanserad. Den innebär enligt honom varken en uppväxling eller nedväxling och han välkomnar att industrins märke i och med dagens avtal även rymmer en låglönesatsning som lyfter alla med lägre månadslöner än 24 000 kronor. Enligt fackens beräkningar ska det höja de lägsta lönerna med 1 500 kronor över tre år.
Industriavtalet träffades ursprungligen 1997 med vikten att exportindustrin måste få ange löneökningsnivån för hela näringslivet. Exportindustrins konkurrenskraft måste vara normerande, var idén bakom avtalskonstruktionen. Avtalet har ständigt ifrågasatts genom åren, inte minst av Byggnads och övriga förbund inom 6F.
Sedan 1997 har de svenska reallönerna ökat med drygt 60 procent.
Staffan Åkerlund