Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Byggavtal & Löner

Skanskas lönesystem väcker känslor

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV FREDRIK KARLSSON

Ett bra lönesystem kan lägga grunden för goda medarbetarrelationer att bygga ett lönsamt företag på. Ett dåligt skapar ständiga konflikter, dålig trivsel - och dålig ekonomi för företaget.
Inför avtalsrörelsen skriver Byggindustrin om nytänkare som bryter mot invanda mönster och söker andra löneformer.
Skanska hus i Stockholm slöt avtal med Byggettan om nya löneformer för drygt 400 byggnadsarbetare. De ville bort från ständiga strider om ackord - men kampen om bygglönerna blev de inte av med.

Kent Lenner är personalman på Skanska Hus Stockholm och tar emot på huvudkontoret i Solna. Han berättar att Skanska under flera år provat nya löneformer men inte hittat något resultatlönesystem som var riktigt bra.

-Vi ville hitta ett lönesystem som var enkelt, engagerande och inte skapade konflikter. Vi måste skapa team på byggena. Det är också viktigt att det är enkelt, det kan inte ta veckor att komma fram till vad folk ska tjäna, säger Kent Lenner.

Lagbasgruppen utsåg representanter, bland annat flera MB-ledamöter, till en lönegrupp och Byggettan kopplades in. Så småningom landade de i två olika lönemodeller, A och B.
Modell B är den mest ackordslika och har förutom antal arbetade timmar mot budget kompletterats med mjuka parametrar som skyddsarbete och miljöarbete. Den bygger också på arbetsberedning, egenkontroll, att det ska vara noll fel och dessutom kan kundnöjdhet mätas.
I underlaget för modell Modell A finns däremot inte arbetade timmar med och andelen mjuka parametrar är större.

Kent Lenner säger att lönesystemen blivit populära hos medarbetarna.

På Byggettan berömmer man lönesystemet.

Skanskas MB-grupp stämmer in i hyllningarna.

Det finns egentligen bara ett problem: De drygt 400 byggnadsarbetarna.

-Det nya lönesystemet har varit en katastrof. Jag tror inte att någon av oss gillar det, säger Bengt Åslin, som är en av de byggnadsarbetare vi talar med när vi besöker kvarteret Gurkan på Södermalm där Skanska bygger 43 lägenheter. Det är lagbasen Bo Sandström som tar med oss ut på bygget och han får samtidigt bemöta kritiken från byggnadsarbetarna. Han sitter nämligen med i MB-gruppen och var med och tog fram lönesystemet.

-Skanskas MB-grupp är en lika stor katastrof som lönesystemet, säger Bengt Åslin.

-Vår löneutveckling har varit bedrövlig. Vi har halkat efter med en tia, säger Bengts kollega, Leif Johansson.

Kritiken tar i första hand sikte på lönenivån för en diskussion om lönesystem kan inte föras utan hänsyn till lönens storlek. Ett lönesystem som gör att man halkar efter sina kolleger är ett dåligt system. Så enkel är logiken.

Företaget anser däremot att det är två skilda diskussioner.

-Kritiken riktar sig i första hand inte mot lönesystemet utan lönenivån. Och det är en helt annan diskussion, säger Hans Hörnqvist, ansvarig för medarbetarfrågor på Skanska Sverige.

Kent Lenners idé är att medarbetarna ska få välja löneform för varje nytt projekt.

-Jag lägger mig inte i vilket system de väljer och 79 procent har valt den modellen där vi inte mäter tid, trots att den gett lägre lön, säger Kent Lenner.

Byggnadsarbetarna har dock aldrig upplevt någon valmöjlighet. Lagbas, produktionschef, eventuellt en löneingenjör och en ombudsman från Byggnads ska se över vilken löneform som är lämplig för varje projekt.

Byggettan vill att projektets karaktör ska styra och handlar det om nyproduktion vill de ha ackord eller modell B. Modell A tycker de lämpar sig bättre för jobb som är svåra att mäta, till exempel renoveringar.

Åsikterna om ackord splittrar byggbranschen och den konflikten präglar varje lönediskussion. Kent Lenner hör till dem som ser en månadslön som idealet men han tror inte att branschen är mogen för det.

-Jag tror att tiden sprungit förbi ackorden. En del säger att vi tappar produktivitet utan ackord men jag tror inte att det behöver vara så.

Hans Hörnqvist ger företagets syn när han säger att ackorden leder till ständiga konflikter som gör det svårt att bygga medarbetarrelationer.

-Ackorden premierar bara att jobba så snabbt som möjligt och då finns risk för brister i arbetsmiljö, kvalitet och att stressen ökar. De sliter ut våra medarbetare i förtid och det är inte tanken. Ett bra lönesystem ska göra att man nyttjar den kompetens som var och en i organisationen har. Yrkesarbetarna ska bli delaktiga, motiverade, engagerade och ta ansvar.

Bo Sandström tycker också att byggnadsarbetarna bör bli delaktiga på ett tidigt stadium. Han har suttit i flera förhandlingar om löneform sedan de nya lönemodellerna togs fram.

-Lönemodellerna är bra, jag tror att vi är rätt ute i tänket, säger Bo Sandström.

Han är 51 år och har sett många kolleger slitas ut i förtid och han tycker att det är dags att börja ta hänsyn till hur folk mår. Och han ser fler nackdelar med ackorden.

-Ofta är inte arbetsmomenten sådana att man själv kan styra produktionen. Allt hänger på vilka pengar som finns i botten. Det är en risk att man inte når ända fram i förhandlingar om lönepotter, timmar och riktpunkter.

Inte heller Johan Lindholm, mätningsföreståndare på Byggettans, tror att ackord är någon framtidsmodell.

-Det måste finnas något mellan fasta löner och ackord, som vi inte hittat än. De komplement till de traditionella prestationslönerna som vi kör på Skanska kan vara rätt väg men varje objekt skall vara vägledande för den prestationslön vi kommer överens om.

De tre byggnadsarbetare vi möter på bygget ser däremot inget behov av nya lönesystem.

-Ett klassiskt ackord är nog det bästa, säger Leif Johansson och de andra håller med.

-Månadslön tror jag inte att någon byggnadsarbetare vill ha, säger Bengt Åslin.

Hade det inte varit bra att veta hur mycket man tjänar?
-Vi hade vetat hur lite vi tjänar ja, rättar Bengt Åslin.

-Om man ska kunna få upp sin månadslön krävs det nog att man är bra på att förhandla, tror  Jhonny Löfvander.

Ständiga ackordsförhandlingar är positivt för den som vill ha upp lönen men en mardröm för företagen som vill ha kontroll över lönebildningen. När det gäller löneutvecklingen för Skanskamedarbetarna i Stockholm ger både MB-gruppen och Byggettan byggnadsarbetarna rätt i kritiken. Systemet bygger på att de ska haka på andra, de driver inte upp lönerna.

-Lönerna hade halkat efter och det var därför vi sa upp löneformerna och förhandlade om dem, säger Johan Lindholm.

Omförhandlingen präglades av det vanliga ställningskriget kring ackorden. Johan Lindholm anser att B-modellen borde höjas mer eftersom ackord är huvudlöneform enligt avtalet.

-Vi var helt överens om att göra en uppgradering och jag ville öka båda modellerna lika mycket men Byggnads var mest intresserade av B (den mest ackordslika), säger Kent Lenner.

Överenskommelsen slutade inte bara i kronor i ören utan också med en nyhet i systemet. Som beräkningsgrund används förra årets medelförtjänst (160,58 kronor för 2004). En hög produktivitet ger då alltid en förtjänst över medellön. Johan Lindholm, som kom med idén, är optimistisk:

-Det här är ett framsteg, spelregler är alltid positivt, och jag tror det kan användas på flera håll i framtiden. Vi slipper tjafset om vad som ska ligga till grund vid upprättandet av en prestationslöneöverenskommelse.

Kent Lenner:
-Grundtanken, att hitta något att utgå ifrån som parterna redan är överens om, är bra men vi måste räkna mer på hur det slår över en längre period.

Frågan är om parterna därmed hittat den avgörande faktor som kan rädda och utveckla lönesystemen.

Bengt Åslin kommer de dock att få svårt att övertyga.

-Dels handlar det om lönenivåerna men det är också för mycket godtycke i systemet. Man ska få extra betalt om man har städat. Hur töntigt är inte det?

Skanska ser parametern om "rent bygge" som ett sätt att främja arbetsmiljön.

-Att ha ordning och reda på bygget är viktigt för en väl fungerande produktion och det är en jätteviktig arbetsmiljöfråga. Vi har många arbetsskador som beror på att man snubblar på kvarlämnat material, spiktramp med mera, säger Hans Hörnqvist.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.