”Strejk inte bara av ondo”

Avtalsrörelsen är inne i ett intensivt slutskede. Byggindustrin ringde upp Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi och docent i arbetsvetenskap på Högskolan i Skövde, för att få höra mer om vad som är karaktäristiskt för byggbranschen. 

– För det första så är inte bygg med i de inledande förhandlingarna där det så kallade märket för lönerna sätts. Sedan 1997 förhåller sig lönerna till hur det går för den exportutsatta industrin, och eftersom det inte exporteras särskilt mycket från byggbranschen så deltar inte deras parter, säger han.

Läs även: Märket klart – bygg har två veckor på sig att enas 

Den sista oktober i år enades industrins parter och förhandlingarna inom bygg kunde ta vid. De ska vara klara den 15 november.

– Parterna inom bygg ska enas om ett nytt byggavtal. När det är klart förhandlas lönerna ute på arbetsplatserna enligt ett system som är väldigt detaljerat och går ned ända på objektsnivå. Det är unikt för byggbranschen och är nästan inte för vanliga dödliga kan tränga sig in i, säger Christer Thörnqvist.

Läs även: Medlare gör sig redo för byggavtalet 

Lönen för yrkesarbetarna är uppdelad i en fast del och en del baserad på prestation. Det är den sistnämnda, som ger ackordslönen, som är mycket avancerad. Genom olika mätningar och värderingar är det upp till den lokala arbetsgivaren att göra ett utkast om ackord utifrån de olika objekten. 

– De måste komma överens, så det är ingen idé att lägga skambud för någon part. För de som inte enas, vilket ändå är ganska ovanligt, gäller stupstocken. Lyckas man inte enas på lokal nivå går ärendet tillbaka till regional och därefter central nivå. Det är något som ingen av parterna tycker om, så ingen vinner på att förhala förhandlingarna, säger han.

Fram till 1980-talet var yrkesarbetarna inom bygg objektsanställda. Det var först därefter som de övergick till att vara heltidsanställda hos entreprenören, berättar Christer Thörnqvist. Ackordslönerna har legat i fokus under många avtalsförhandlingar genom åren. För länge sedan ville facket ta bort ackordslönerna av arbetsmiljöskäl, berättar han. 

– Men när de märkte att de ändå tjänade bättre med ackorden så svängde de. Det var under miljonprogramstiden som det inträffade och facket gjorde då anspråk på att en större del skulle vara baserad på ackord. Men då bromsade arbetsgivarna.

Han fortsätter:

– I dag ifrågasätter ingen av parterna ackordslönerna i sig, utan i så fall snarare hur de beräknas. Men yrkesarbetarna är, trots det komplicerade sättet att räkna ut ersättningen, oftast nöjda och de flesta upplever systemet som rättvist, säger Christer Thörnqvist.

Läs även: Stor intervju med Mats Åkerlind och Johan Lindholm 

När det kommer till konflikter hör Byggnads till de fackförbund som har strejkat oftast, även om Sverige jämfört med grannländerna har få konflikter. Under 1970- och 80-talen var strejknivån hög för att sedan sjunka under 1990-talet. På 2000-talet har det stigit igen. De senaste åren har dock varit lugna, konstaterar Christer Thörnqvist.

– Den senaste avtalsrörelsen 2017 gick väldigt smidigt, säger han.

Ett skäl till det tror han kan ha varit konflikterna åren innan, som i slutändan fungerade som lärprocesser för parterna.

– I Sverige är vi lite för rädda för arbetsmarknadskonflikter. De kan leda till att rensa luften och att kommande avtal går smidigare, säger han.