Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Byggavtal & Löner

Tjänstesektorn tar lätt på kollektivavtalen

Publicerad: 6 juli 2010, 13:38

Den svenska modellen på arbetsmarknaden bygger på att nästan alla är med i facket. Klarar den modellen att ta klivet över till den nya tidens stora tillväxtföretag som finns inom tjänstesektorn? Svaret är - kanske.


I Almedalsseminariet "Kollektivavtalens roll på framtidens arbetsmarknad" deltog några av de parter som försöker övertyga om fördelarna med kollektivavtal för det snabbt växande området av tjänsteföretag för högt kvalificerade tjänster in IT, telekom, tekniska konsulter, media, marknadsföring och reklam och andra liknande områden.

Det var arbetsgivare i form av Almega och det var facken Civilekonomerna, Sveriges ingenjörer och Unionen som hade bjudits in av forskningsinstitutet Ratio för att kommentera en forskningsrapport av Ratios vd Nils Karlson och fil dr Henrik Lindberg, "Kollektivavtalen och framtidens arbetsmarknad" (25 sidor, finns att ladda ner på Ratios hemsida).

Forskarnas slutsats är att kollektivavtalen är förvånansvärt flexibla och anpassningsbara och gör att de bör kunna fungera också på en arbetsmarknad präglad av helt andra förutsättningar än de som formade kollektivavtalsmodellen under industrialismens långa historia där kollektivavtalen formades som en sorts fredstraktat mellan arbetsgivare och konfliktvana fackföreningar.

Sedan 1990-talet har tillväxten i nya företag och medarbetare mer än fördubblats och ligger i dag på över 600 000 arbetatagare om man ser till både tjänstemmannajobben och arbetare. Sedan bemanningsföretag blev lagliga för ett par årtionden sedan har de kvalificerade tjänsteföretagen som advokater och konsulter fått sina motsvarigheter på arbetarsidan i form av bemanningsföretag inom en rad branscher som bygg, städ och bevakning.

Jonas Milton, vd för Almega, menar att legitimiteten i den svenska modellen bygger på en hygglig anslutningsgrad och att det är bekymmersamt om anslutningsgraden bara är tio procent.

En så låg anslutningsgrad är ju samtidigt ett bevis på att kollektivavtalen är irrelevanta för nio av tio berörda medarbetare.

– Facken borde fråga sig varför det ser ut så här. Och läget är detsamma för oss arbetsgivare, sade Jonas Milton. Inom Almega är det speciellt branscherna Media och reklam som är svåra att motivera för kollektivavtal.

Maria Elinder som ansvarar för IT och telekom inom Sveriges ingenjörer, berättade att hon rest runt på de tekniska högskolorna i tio år och talat kollektivavtal med teknologerna och oftast mött stor okunnighet hos dem eller ett direkt avståndstagande.

– De tycker det är mossigt och hör 70-talet till, säger hon. Men när vi förklarar hur det ser ut med våra avtal , att lönerna sätts lokalt och individuellt och att avtalen är ett paket av rättigheter och villkor som pensioner, försäkringar , så blir de flesta intresserade, säger hon.

Och just inom IT och telekom är anslutningsgraden högre än på andra håll i de nya tjänsteföretagen. Exakt hur det ser ut finns det inga uppgifter om i dag och Unionförhandlingschef Niklas Hjert berättade om att arbetet att övertal ett enskilt företag att gå med kan ta åratal av tålmodig bearbetning.

Överlag har den svaga organisationsgraden på både arbetsgivarsidan och den fackliga skapat en situation där öppna arbetsmarknadskonflikter är mycket sällsynta.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.