Möt byggforskningens nya ”lead singer”

I början av året flyttade Anneli Kouthoofd några rum bort i korridoren i Svenskt Näringslivs lokaler på Storgatan 19 i Stockholm för att bli vd på SBUF, Svenska Byggbranschens utvecklingsfond. Hennes mission är att göra byggforskningen än mer känd och tillgänglig.

Hur känns det?

– Det är väldigt speciellt och roligt! Ända sedan jag började jobba i byggbranschen har jag haft ett varmt öga till SBUF, som är en så unik och enastående tillgång. Det är så viktigt att branschen använder och utvecklar forsknings- och utvecklingsfrågorna, och SBUF är bryggan mellan akademi, näringsliv och myndigheter.

Läs även: Språkvetare tar över SBUF

Du är ju språkvetare och ekonom i grunden. Har du några språkråd till svenska byggare?

– Oj! Jag har ett generellt språkråd till alla, inklusive byggare och akademiker. Språk handlar om begriplighet; att bli förstådd. Då måste man använda en terminologi som gör att man blir det. Här ska akademiker och praktiker mötas. Jag trycker på begriplighet. Det är ingen vits om ingen förstår. Latinets term communicare betyder ”att göra gemensam” och det tycker jag är talande om vad det innebär att kommunicera.

Hade du själv svårt att förstå när du började i branschen?

– Ja, jag började inom isoleringsbranschen. Efter endast några dagar hörde jag ordet rörskål första gången. Jag trodde att det var någon sorts skål, men tyckte att jag borde veta vad det var. Och frågade inte. Det visade sig vara isoleringen utformad som ett ”skal” för rören. Självklart för alla som jobbar i branschen, men obegripligt för andra. Jag tror att ordet har kommit från tyskans ruhrskaal, och de två a:na har blivit ett å som sedan har blivit svenskans rörskål. Det är ofta så ord bildas.

Läs även: Släpp in brandingenjören i modellen

När reflekterade du över byggbranschen första gången? 

– Min fem år äldre bror hade en bok om en byggarbetsplats. Där fanns en bulldozer, så det var ett ord jag lade märke till tidigt. Byggarbetsplatser är dessutom alltid väldigt spännande. 

Du gick från förlagsbranschen till energibranschen. Hur var den övergången?

– Som marknadschef på Norstedts jobbade jag mest med några få storkunder. I energibran­­schen gavs jag möjlighet till direktkontakt med miljontals privatkunder. Jag var tilltalad av att få lära mig helt nya marknadsförings- och kommunikationsredskap. Det var det som fick mig att byta bransch.

Vad hände med din avhandling om kommunikativa grunder i marknadsföringsspråk?

– Det kom en skilsmässa, två små barn och en forskarlön emellan …

Vad har fått dig att stanna i samhällsbyggnadsbranschen?

– Det finns en väldigt go’ anda i byggbranschen. Man gör inte så stor skillnad på hierarkier, alla behövs. Byggbranschen har enormt många kunniga och engagerade människor. 

Du har varit vd för Byggmaterialindustrierna. Har du något favoritmaterial?

– Nej, faktiskt inte. Jag har verkligen sett att alla material behövs och att det absolut bästa man kan göra är att se till kombinationer i konstruktionen.

Hur kommer det märkas att du blir vd på SBUF?

– Jag hoppas att man kommer att märka en ny öppenhet i hur vi kommunicerar och interagerar om och kring SBUF:s verksamhet.

Vad får dig att inte sova om natten?

– Just nu är det saker som jag verkligen vill föra vidare inom Byggmaterialindustrierna. Men med ålder och erfarenhet är jag nu bättre på att ta saker mer i nuet och inte stressa upp mig så mycket.

Vad borde svenska samhällsbyggare lära av andra länder? 

– Det finns många saker som vi kan lära varandra, men vi har också olika lagstiftning och olika regelverk som kan göra det svårt att tillämpa saker rakt av. Jag tycker exempelvis att vi borde ha mer övergripande byggregler för hela Norden.

Vilka utvecklingsområden ser du?

– Hållbarhet, klimat och digitalisering parallellt med teknikutveckling. Säkerhet och nya affärsmodeller är andra viktiga utvecklingsområden. Det kan vara bekvämt att hålla sig inom ett känt område och skruva lite på det, men att ändra en större process, som till exempel att gå till nya affärsmodeller för hållbarhet, är mycket svårare. Ett exempel är att vi i dag måste tänka cirkulärt i samhällsbyggande och i världen, men ofta ser vi fortfarande ett byggprojekt som något linjärt. Många säger att de vill vara med i tidiga skeden, men jag tycker att man ska tänka att alla parter är ansvariga för helheten ända till slutet. Ett kretslopp mer än en linje.

Vem är din förebild?

– Förutom Ghandi och Nelson Mandela måste jag nog säga farmor ändå. Hon skötte en stor verksamhet på landet i Bohuslän med spisen på ettan, om det skulle komma någon förbi på fika. Jan Eliasson också, för hans förmåga att använda diplomati och sin kunskap. Och Dolly Parton, en affärskvinna, driven som tusen med egen stil och intention och, som det verkar, ett mycket stort hjärta. 

Vem tar du råd av?

– Det beror helt på ämnesområde. Jag har några före detta kollegor i branschen som jag skulle kunna väcka på natten om jag har en fråga. 

Något som andra tror om dig men som inte stämmer?

– Jag tror inte att det är så många som vet att jag har ett stort behov av att vara för mig själv, att jag inte är så social som man tror, även om jag får mycket ut av gruppsamverkan.

Vad betyder ditt efternamn?

– Jag har lystrat till det mesta. Kattfot och Kofot bland annat. Men Kouthoofd är holländska och kommer från ordet kauten, som betyder småprata eller att hålla i gång ett samtal, och hoofd är huvud. 

Bästa sättet att koppla av?

– Gå i skogen eller vara vid havet och umgås med familj och hund. En annan energikälla är sång, som jag har ett uppdämt behov av just nu. Jag som gillar ord är väldigt stolt över att kunna säga att jag är vokalissa.