Fortsatt trögt locka tjejer till bygg

Tidigare under hösten gick Sveriges Byggindustrier ut med uppgiften att antalet kvinnliga sökande med förstahandsval till bygg- och anläggningsprogrammet ökat med nästan 13 procent. Men i praktiken hade ökningen endast stigit från 8,9 procent kvinnliga sökande 2017/2018 till 9,7 procent inför läsåret 2018/2019, visar statistik från Skolverket. Förra årets antagning var dessutom en bottennotering av antalet kvinnliga sökande under de senaste åtta åren, så ökningen skedde från en redan låg nivå.
Antalet sökande till nationella program i gymnasieskolan har totalt ökat med 4,9 procent från förra året inräknat både män och kvinnor. Mycket av det beror på större elevkullar som gått ut nionde klass. För bygg- och anläggningsprogrammet ökade dock antalet sökande med förstahandsval endast med 3,2 procent inför hösten 2018, vilket visar att bygg tappade elever jämfört med de andra nationella programmen.
En yrkesutgång som drar upp snittet för kvinnliga sökande till bygg- och anläggningsprogrammet rejält är utbildningens inriktning mot måleri. Skolverkets siffror visar att år 2017/2018 var drygt 31 procent av de som gick i ettan, tvåan och trean på måleri tjejer. Husbyggnad hade endast 4,7 procent kvinnor och plåtslageri 5,6 procent.

Fordons- och transport en föregångare

En annan utbildning som bakåt i tiden precis som målaryrket  varit mycket mansdominerat är fordons- och transportprogrammets yrkesutgång för att bli lastbilsförare. Numera lyfts istället det programmet fram som en förebild när det kommer till att tvätta bort machostämpeln. Av samtliga elever som läste till lastbilsförare 2017/2018 var närmare 26 procent tjejer. Lasse Holm är projektledare hos Transportfackens Yrkes och Arbetsmiljönämnd (TYA). Han berättar att på 14 av de 86 skolor som har utbildningen är hela 50 procent tjejer.
– Vi har nått en punkt där det finns kvinnliga förebilder som är ute och kör lastbil. En annan förklaring är att det är en populär utbildning med två sökande till varje plats. Eftersom tjejerna generellt har högre betyg än killarna från högstadiet så blir det fler tjejer som antas, säger han.

LÄS MER: Bara kvinnor i BYNs nya katalog

Något annat som TYA har tryckt på är att ingångslönen är bra mycket bättre än på de traditionellt kvinnliga programmen inom till exempel vård och omsorg. Ingångslönen för lastbilsförare ligger enligt kollektivavtalet på 26 400 kronor. Dessutom ser arbetsmarknaden väldigt god ut med ett behov av 50 000 nya förare de närmaste tio åren.
– Stereotypen för lastbilsförare är en bufflig tjock karl. Men vi har märkt att åkerierna numera efterfrågar social kompetens. Det handlar inte längre om att bara lasta av på ett lager. Med den ökande e-handeln handlar det mycket om leveranser hem till folk. Det har förändrat yrket lite grann och kräver ny kompetens både av tjejer och killar.

Foto: Johanna Åfreds

”En förebild har 
varit min moster”

Sanna Moell går sista året på fordons- och transportprogrammet på Upplands-Brogymnasiet. Hon utbildar sig till lastbilsförare, en yrkesutgång som tidigare nästan bara hade manliga sökande men som nationellt numera har närmare 26 procent kvinnor. Sanna Moell har redan fått löfte om fast jobb på en åkerifirma när hon går ut gymnasiet till sommaren.
– Först gick jag bygg- och anläggning ett år men det passade inte riktigt mig. Det känns lite coolare att köra lastbil. Det är ett fritt och praktiskt jobb och du ser otroligt mycket uppifrån hytten. Körningen är kul och man träffar roliga människor längs vägen. En förebild för mig har varit min moster som kört både skogsmaskin och sopbil, säger Sanna Moell.
Hennes lärare Peter Karlsson berättar att det regelbundet hör av sig företag till skolan som helst vill anställa tjejer. ”Tjejerna kör inte sönder maskinerna utan kör lugnare och bättre än en del av killarna. Det är företagens uppfattning”, säger Peter Karlsson.