Homogen grupp leder Byggsverige

Det är en homogen grupp personer som leder de största företagen inom bygg- och anläggning, visar tidningen Byggindustrins granskning. Ingen ledare är under 42 år, en överväldigande majoritet är män och de allra flesta är civilingenjörer eller civilekonomer. Några få är gymnasieingenjörer från fyraårig teknisk linje. Fåtalet har utländsk bakgrund, i alla fall av namnen att döma. Vilka är riskerna med att en grupp relativt likartade människor leder branschens företag?

– Om alla har lärt sig samma saker, har samma värderingar, bakgrund och livsstil kan de få svårt att se behov hos andra som inte har samma livssituation och kan dessutom missa problem i verksamheten, säger Charlotte Holgersson, docent i genus, organisation och ledning vid KTH.

Charlotte Holgersson, docent i genus, organisation och ledning vid KTH.

Vad bör ledarna som tillhör denna homogena grupp tänka på?

– Deras ledarskap måste vara inkluderande så att de får in en bredare grupp människor i beslutsprocesserna, till exempel i ledningsgruppen. Men att ha makt kan i sig leda till att man inte längre ser att det är nödvändigt att släppa på makten, säger hon.

Att det är så många män och nästan bara civilingenjörer och civilekonomer som leder företagen inom bygg är kanske inte så konstigt, enligt Charlotte Holgersson.

– Mycket av svenskt näringsliv kommer ur basindustrin och verkstadsindustrin som är ingenjörstunga och chefer plockas ur de leden. Civilekonomutbildningen grundades bland annat för att ta fram mer kvalificerade chefer och företagsledare. Båda utbildningarna var länge mansdominerade så det har präglat föreställningar om chefer.

Men även om bilden av bakgrund och sammansättning hos vd:arna känns igen från andra branscher så är det inte en självklarhet att det skulle behöva vara så, påpekar hon.

– Det finns en föreställning om vad en bra chef ska ha för egenskaper som reproduceras.

Att nöja sig med att hävda att det till exempel inte finns tillräckligt många kvinnor att lyfta fram inom en så mansdominerad bransch håller inte, säger Charlotte Holgersson.

– När jag hör det påståendet vill jag fråga: är ni säkra på det? Kan ni leta noggrannare? Jag undrar även om kriterierna alltid är ändamålsenliga? Är till exempel alltid linjeerfarenhet nödvändig? Kanske behöver kraven ändras?

Viktigt är också att odla fram fler kvinnor internt.

– Kvinnor hamnar ofta i positioner som inte anses leda vidare till exempelvis vd-rollen.

I sin forskning om ledarskap inom svenskt näringsliv har Charlotte Holgersson kunnat se att det inte alltid är så att män aktivt motarbetar kvinnor. Snarare orienterar sig män mot andra män och väljer därför hellre män till ledande positioner.

– Manliga ledare hade föreställningar om att kvinnor inte ville eller kunde. De trodde inte att kvinnorna hade den kompetens som behövdes, och hade hon det så var den ändå inte tillräckligt bra. När det kom till de manliga kandidaterna däremot tonades bristerna ned eftersom de i övrigt kände sig tryggare med dem.

Homogen bransch kan få problem

En homogen bransch riskerar att få svårt att rekrytera. Jobbsökande väljer arbetsplatser där de tror att de kommer att bli uppskattade och värderade.

– Vd:n tillmäts stor betydelse men det är inte bara könet som avgör utan också vad vd:n säger. En kvinna som uttrycker sig nedvärderande mot kvinnor får också betydelse, säger Charlotte Holgersson.

Lena Lid Falkman har doktorerat inom ledarskap och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm.

Lena Lid Falkman har doktorerat inom ledarskap och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm. Hon menar att det är ett snävt hål hur en vd både ska se ut och kommunicera.

– Förr var vd:ar oftare samhällsdebattörer men nu vågar knappt någon sticka ut eller vara personlig. Särskilt om företagen är börsnoterade så blir ledarna väldigt ängsliga och är så medietränade att de nästan blir tråkiga. Kvartalsrapporterna gör att de måste låta positiva hela tiden.

Utseendemässigt är det kortklippt och kostym som gäller.

– Det har inte bara med vd:arna att göra. Det har lika mycket med oss andra att göra att vi inte kan tänka oss ett annat sätt för en vd att vara på eller se ut, påpekar Lena Lid Falkman.