Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Jämställdhet

Utländskt namn - då sorteras du bort

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV TOMAS ÄNGSHAMMAR

Det går trögt med att öka mångfalden i byggbranschen. Personer med utländsk bakgrund sorteras slentrianmässigt bort när tjänster ska tillsättas. Det har arbetsledaren Ines Hristovski upptäckt den hårda vägen.

Det råder byggrusch i Skåne och branschen skriker efter utbildad personal. Men vissa personer blir ratade.

- Jag skickade närmare 200 ansökningar och fick svar från ungefär hälften av arbetsgivarna, resten fick jag ingen respons alls ifrån.

Det säger Ines Hristovski, 28-årig byggnadsingenjör från Malmö. Hon tog examen i juni 2004 och medan klasskamraterna med svenska namn så gott som mangrant fick jobb skickade Ines hundratals ansökningar till små och stora företag i Skåne. Fyra gånger fick hon komma på intervju, det var allt.

- Jag vet att jag har försökt men jag har nästan aldrig fått chansen att berätta om mig själv.

Ines Hristovski kom till Sverige från Bosnien och Hercegovina som 16-åring 1993 och talar perfekt svenska så språket lär inte ha varit problemet. Särskilt inte i de 196 fall där hon inte ens fick komma och presentera sig.

- Jag tror att folk ofta inte har tid att gå igenom alla ansökningar ordentligt utan man vill göra det så snabbt som möjligt. Om man får 300 ansökningar, som en del jag talat med säger att de får, är det förstås enklare om man får ett tips om en lämplig person från någon man känner. Det är kontakter som gäller. De flesta i min klass som känner någon i branschen hade jobb innan de tog examen.

Lars Tullstedt, ansvarig för rekryteringsfrågor på Sveriges Byggindustrier, tror att Ines tolkning är riktig.

- Det är inget unikt utan det är så det fungerar. Där har de som ansvarar för anställningarna en rejäl hemläxa att göra. Man måste tänka en vända till innan man bara sorterar bort ansökningarna med annorlunda namn.

För Ines Hristovski blev lösningen projektet Pluskompetens. Det syftar till att hjälpa arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund att få jobb. Ett av de deltagande företagen är Skanska och i mars fick Ines en provanställning som arbetsledare på Region Hus Syd i Lund. Den första september blev hon fast anställd och så här långt trivs hon utmärkt på sitt nya jobb.

- Jag tycker att det går jättebra och min närmaste chef, Henrik Strand, håller mycket kontakt för att coacha mig.

Arbetsuppgifterna består bland annat av utsättning, beräkning av material samt skydds- och miljöronder.

Ines Hristovski är tacksam för att Pluskompetens gav henne en möjlighet att visa vad hon kan, men samtidigt tycker hon det är tråkigt att ett sådant projekt behövs. Ungefär samma sak säger Lena Sundqvist, personalchef på Skanska Sverige i Göteborg.

- Det verkar tyvärr vara vanligt att personer med annan etnisk bakgrund sorteras bort och det är djupt olyckligt. Vi måste jobba med att förändra attityder och att man blir medveten om de attityder man har.

Lena Sundqvist har inga exakta uppgifter om hur många personer Skanska anställt genom Pluskompetens, bland annat på grund av problem med projektets finansiering från AMS. Skanska har dock försökt arbeta i projektets anda även när det formellt legat nere.

- Vi förband oss i projektet att ta in tio praktikanter med chans till anställning och det har vi med råge överträffat.


FAKTA/Ines Hristovski
Ålder: 28 år
Bor: Lägenhet i Malmö
Familj: Sambo
Intressen: Fotografering, språk
Läser nu: Aleksandar Hemon (bosnisk författare), annars gärna verklighetsbaserade prosaberättelser

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.