Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Karriär

Eftersatta investeringar sätter Sverige på pottan

Publicerad: 23 maj 2012, 19:05

Glöm tanken på att samhället ska fixa energimålen för 2020 och 2050. Eller klara av att hantera den nödvändiga omdaningen av miljonprogramsområdena. ”Behoven inom samhällsbyggarsektorn är enorma, men det finns helt enkelt inte tillräcklig finansiering”, säger marknadsanalytikern Rolf Persson.


Det svenska samhället står enligt Rolf Persson inför en handfull stora hot eller, om man så vill, utmaningar, som är relaterade till byggandet.

– Jag tror inte samhället klarar av att hantera miljonprogramsområdena på det sätt som skulle behövas. Jag tror vi kommer att missa energimålen för 2020 och 2050, främst på grund av bristande insikt om frågans betydelse, säger Rolf Persson, Industrifakta, som presenterade sin årliga Trendrapport vid Svensk byggtjänsts Trenddag för några veckor sedan.

– Sedan har vi det eftersatta byggandet. Utbyggnaden av den svenska infrastrukturen ligger hopplöst efter övriga Europa. Vi har inte resurser att göra så värst mycket nyproduktion, utan får fokusera på uppgradering av den befintliga infrastrukturen. Den svenska bostadsproduktionen har länge legat på hälften av den volym som vi behöver. Bostadsbristen ökar år från år och det här kommer att kosta kännbart i förlorad rörlighet på arbetsmarknaden och minskad tillväxt, säger han.

Rolf Persson har jobbat med prognoser och trendidentifiering i över 30 år. Perspektiven ligger stadigt minst fem år framåt i tiden – i kontrast till den allt starkare mediala kvartalsfokuseringen.

Det är konjunkturriktning och trender som intresserar hans kunder, ofta företag och organisationer inom samhällsbyggarsektorn.

Vad är det som kommer att påverka det som händer med svenskt byggande de kommande fem, tio åren? Enligt Rolf Persson är vi för optimistiska. Den europeiska turbulensen smittar av sig, även till oss.

– Det som kommer att påverka oss allra mest är de beslut som nu fattas i de sydeuropeiska parlamenten. Sveriges ekonomi är totalt sammanflätad med ekonomin i övriga Europa, och världen. Vi lever i en global ekonomi. Det betyder att hur starka statsfinanser vi än har, hur skickliga politiker vi än har, och hur små budgetunderskott vi än har, så klarar vi oss inte undan i längden – vi är inte immuna.

Han ser en stor risk att Grekland kommer att tvingas hoppa av Europasamarbetet, eftersom man inte verkar kunna få ihop en regering med tillräcklig beslutskraft, men menar samtidigt att detta enbart kommer att påverka Sverige marginellt.

De största riskerna finns, menar Rolf Persson, i Spanien, Italien och inte minst i Frankrike.

– Här har vi ett land som haft kroniskt budgetunderskott sedan 1970-talet. Valets segrare Francois Hollande har lovat lätta på nedskärningarna och här finns en risk för en fördröjning av hela stabiliseringsarbetet inom emu. Det finns en stor risk för nya kriser, och att de även smittar ner Sverige, säger Rolf Persson.

Vad är din bild av hur byggsektorn klarade den senaste krisen och vad händer 2013?– Det som hände 2008–2009 var att kreditförsörjningen i stort sett upphörde att fungera. Kreditförsörjningen är en avgörande parameter för byggsektorn tillsammans med framtidstron hos hushåll och företag. Det drabbar dessutom framtidstron. Under 2008 och 2009 var det i stort sett bara industrin som drabbades i Sverige när det gällde sysselsättning. Nu är det även risk för att tjänstesysselsättningen kommer att påverkas. Något som även kommer att dämpa efterfrågan på lokaler. Vi är inte där ännu, de flesta har fortfarande jobb. Vi har däremot fått lite högre boendekostnader eftersom bankerna har lyft räntemarginalerna.

Vad kommer att hända inom de olika marknadssegmenten?– När det gäller påbörjade husbyggnadsinvesteringar totalt i Sverige hade vi 2008–2009 en rejäl nedgång på över 30 procent. Men å andra sidan följdes denna av en återhämtning på över 60 procent 2010–2011, med bland annat offentliga byggherrar som motorer. Även byggandet av kommersiella lokaler har hållits uppe. Jag tror dock att vi nu kommer att få se en väldigt tydlig dämpning under de närmaste åren.

Och bostadsbyggandet?– Om vi tittar separat på bostadsbyggandet så ser vi samma mönster om än lite mer dramatiskt: Vi tappade 57 procent 2008–2009 när det gällde påbörjat bostadsbyggande, men vi tog tillbaka 65 procent 2010. I fjol började det sedan dippa igen. Det centrala problemet är att vi under lång tid byggt alldeles för lite bostäder med hänsyn till de behov vi har. Dessvärre kommer den låga produktionstakten att hålla i sig. Vi har blivit försiktigare, vi har svårare att låna pengar och vi behöver 15 procents eget kapital för att köpa en villa eller bostadsrätt. Det har inte alla. Framförallt inte de flesta unga.

Om jag förstått dig rätt så menar du att detta är ett större problem för samhället i stort än för enskilda aktörer inom byggsektorn?– Visst. Framtiden för byggare, konsulter och installatörer ser ljus ut. Det här är ett samhällsproblem, inte ett branschproblem. Efterfrågan kan vara ryckig och hoppig, men det är ju snarare så att den underliggande efterfrågan finns där och fortsätter att ackumuleras. Bostadsbristen har ökat och kommer att öka med uppåt 15 000 lägenheter per år under hela perioden 2000 till 2015. Vi behöver 35 000 till 40 000 nya bostäder per år och bygger ungefär 20 000. Unga fastnar hemma hos sina föräldrar. Många får tacka nej till högskoleplatser, särskilt i Stockholm, på grund av att de inte får bostad.

– Det kanske farligaste med detta på kort sikt är att vi är i en situation där vi behöver en större rörlighet på arbetsmarknaden, något vi inte får när vi har bostadsbrist i Sveriges ungefär 100 tillväxtorter. Och jag kan säga med absolut säkerhet att bostadsbristen i Sveriges tillväxtorter kommer att vara ännu mycket större om fem år än vad den är i dag.

Vad anser du om anläggningsbyggandet?– Även när det gäller infrastruktur har investeringarna i Sverige varit måttliga. Mellan 2002 och 2011 ligger Sverige näst längs ner i västra Europa när det gäller andel av BNP som investerats i infrastruktur. Vi behöver investera betydligt mer i ny infrastruktur än vad som görs i dag. Men det kommer vi förmodligen inte att göra eftersom mycket av de resurser som finns kommer att behövas till att effektivisera den befintliga infrastrukturen, inte minst järnvägsnätet, säger Rolf Persson.

Starka trender inom byggandet

Energimålen uppnås inte. ”Det här är den allra viktigaste fråga vi har att hantera men vi gör inte på långa vägar så mycket som skulle behövas. Det saknas politisk vilja.”

Miljonprogrammet. ”Det handlar om investeringsbehov på omkring 300 miljarder, minst, enbart för flerbostadshusen som byggdes under rekordåren 1960–75. Miljonprogramsområdena ska förnyas, rustas och energieffektiviseras, men utan statliga subventioner. Det är problematiskt.”

Nya koncept. ”Vi måste tänka mer industriellt när vi bygger. Det kommer nya koncept men om de ska kunna vara till nytta så krävs att kommunala särregler minskas och att markkostnaderna ligger på rimligare nivåer än i dag.”

Kompetensförsörjning. ”En jätteutmaning. Kompetensförsörjningen kommer till stor del att avgöra kvaliteten och även kostnaderna i det framtida byggandet.”

Intelligentare hus och byggmaterial. ”Intelligenta hus får en renässans genom ny användarvänlig och funktionell teknik. Samtidigt utvecklas byggmaterial med nya egenskaper med hjälp av bland annat nanoteknik.”

Skräddarsydd materialdistribution. ”Distributören kommer att inta en mer aktiv roll och material kommer i ökad utsträckning att levereras just-in-time.”

Nya energikällor. ”Vind, sol och geoenergi fortsätter att ersätta fossila bränslen. Vi kommer troligen att få se det stora kommersiella genombrottet för solenergi de kommande fem åren.”

Mer OPS. ”Fler offentliga bygg- och anläggningsprojekt blir privatfinansierade. Den offentliga sektorns resurser räcker inte till för de investeringar som behöver göras.”

Stadsmiljöfokus. ”Vi kommer att bygga tätare för att utnyttja resurserna bättre, minska transportbehoven och samordna arbetsplatser och kollektivtrafik.”  

Utdrag ur Industrifaktas årliga Trendrapport som Rolf Persson presenterade vid Svensk byggtjänsts Trenddag i Stockholm i april.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.