Möt eleverna i Katrineholm – nästa generations byggare

Byggklassen årskurs ett kommer hoppande genom korridoren på Katrineholms Tekniska College. Små grodorna kan de sjunga och det gör de med inlevelse. Upptåget är en del i den nollning, eller utmaning klasser emellan som sprids via mobilerna, som pågår veckor efter terminsstart. Men det är strax dags att skärpa till sig och slå sig ner i en lärosal för att ta del av en film om plattsättning. Därefter är det raka vägen ut och prova i praktiken på arbetsgården. Eleverna berättar om varför de har valt bygg:

Läs även: Stor förändring för byggprogrammet 2019 

– Det sista jag vill är att bara sitta i en skolbänk. Jag vill göra något praktiskt, säger Felix Ericsson.

– Jag gick natur ett år men jag bytte och det här känns mer rätt, säger Erik Aldrin.

– Min pappa är snickare och jag har gjort prao på ett finsnickeri, berättar Melker Cameron.

Jobb med arbetsbock. Längst fram Omar Qaiss Abdulrahman Aljebore och Elias Ekman längst bak.

Foto: Mattias de Frumerie

I början av ettan är de flesta inställda på att gå inriktningen mot trä och bli snickare, berättar byggläraren Ulf Samuelsson. 

– Sedan får de upp ögonen för alla andra inriktningar som det finns att välja på, säger han.

I Katrineholm finns nio utgångar. Det handlar om målare, murare, golvläggare, plåtslagare, glasmästare, trä, betong, anläggning och kranförare, där den sistnämnda till och med får chansen att köra kran på den stora byggården på skolan. För att kunna erbjuda alla inriktningar har lärare och rektor lagt mycket tid på att bygga goda relationer med företag i branschen, där eleverna får en viktig del av sina praktiska färdigheter.

Adrian Führ till vänster och Erik Falk staplar plattor.

Foto: Mattias de Frumerie

– Vi har jättebra kontakter med lokala företag och inga problem att få ut våra elever på praktik. De som har varit minst villiga att ta emot praktikanter är de större nationella byggarna, säger Ulf Samuelsson, som utbildade sig till bygglärare i början av 1990-talet. 

Läs även: Fortsatt trögt locka tjejer till bygg 

Lärarna bedömer att cirka 95 procent av alla som går ut efter tre år på skolan fått jobb, även om det var lite annorlunda coronavåren 2020.

– Av de som gick ut i våras var det bara tio som hade jobb innan skolan slutade. Men nu har jag fått rapporter om att det har löst sig för fler, säger Anders Olsson, som är bygglärare även han och inne på sitt sjuttonde år på skolan.

Cassandra Staveman: ”Jag var osäker på vad jag skulle välja till gymnasiet men eftersom hela min familj bygger jämt och jag inte gillar att sitta still så valde jag bygg. Jag har hjälpt till att renovera en del hemma och det har varit väldigt kul. När jag är klar kan jag tänka mig att plugga vidare, kanske till arkitekt”.

Foto: Mattias de Frumerie

Att byggprogrammet är populärt i Katrineholm visar meritvärdet på lite drygt 200 poäng som krävs i betyg från högstadiet. Meritvärde 160 motsvarar godkänt i alla ämnen och max är 320, upplyser lärarna.

– I år hade vi det högsta meritvärdet någonsin. Men vi brukar alltid ha minst två sökande till varje plats, säger Anders Olsson.

Wilhelm Bäck: ”Jag sökte VVS i andra hand och sportfiske i Älvdalen också till gymnasiet men helst ville jag bygg för det finns fler olika inriktningar att välja på här. Jag vill göra något praktiskt och skolan här hade jag hört har bra lärare. Just nu tänker jag att jag ska välja inriktning trä, men det kan nog ändra sig. Efter gymnasiet vill jag jobba några år och sen kanske plugga vidare”.

Foto: Mattias de Frumerie

Några nya grepp har testats under senare år i undervisningen. Ett av dem är yrkes-matte en timme i veckan.

– Där får eleverna först en teoretisk genomgång. Sedan får de gå direkt ut i verkstaden och räkna på hypotenusan eller volymen vid gjutning, säger Anders Olsson.

Andra inslag i undervisningen som lärarna vill lyfta fram är bokcirkeln om machokultur som gett intressanta diskussioner i klasserna och att de bjudit in arbetsgivare där eleverna har fått träna på både presentation och uppförande i fejkade anställningsintervjuer. Populärt har också varit att låta elever från årskurs tre komma och vara handledare i vissa praktiska moment.

– Där får de äldre känna hur mycket de har lärt sig här och de yngre att de har en bra utbildning att se fram emot åren som kommer, säger Anders Olsson.

Att ha tidig praktik har lett till färre avhopp och att många elever får sommarjobb i branschen redan första sommarlovet.

– De är ute på praktik mellan sport- och påsklovet i ettan. Då kan de lättare bilda sig en uppfattning inför valet av inriktning till tvåan och det har lett till att fler blir nöjda med sina val och att färre hoppar av, säger Ulf Samuelsson.

Marcus Eriksson och Felix Eriksson Rembell och läraren Anders Olsson mäter räta vinklar med med hjälp av Pythagoras sats.

Foto: Mattias de Frumerie

Klassen jobbar noggrant vidare med att mäta ut och spika arbetsbockar samtidigt som några andra planar ut sand för att kunna lägga plattor. Snart serveras makaronilåda i skolmatsalen.

– Det hade varit okej att komma in på VVS också men jag kände att det finns fler olika inriktningar att välja på inom bygg. Därför valde jag det, säger eleven Wilhelm Bäck innan det är dags att ta rast.