Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

”Betalar inte fakturan förrän loggboken kommit in”

Publicerad: 2 December 2016, 10:36

Gudrun Bremle, klimatstrateg på Jönköpings kommun, tar till orda på inspirationsseminariet. Foto: Christina Adlers

Foto: Christina Adlers

Runt om i landet byggs alltfler kemikaliesmarta förskolor, skolor och bostäder. För att öka kunskaperna anordnade Malmö stad och Lunds kommun i samarbete med Region Skåne ett inspirationsseminarium för dem som arbetar inom offentlig sektor. Deltagarna bjöds på en rad konkreta exempel att använda sig av i sin yrkesroll.


En giftfri miljö är ett av de nationella miljömålen sedan år 1999 och kommunernas roll är viktig både som köpare och utförare. De har även verksamheter där barn vistas. Barn är inte färdigutvecklade och därför är riskerna särskilt stora när de exponeras för farliga ämnen. Det var också barnen som stod i centrum när flera goda exempel presenterades.

Farliga ämnen läcker och sprids i miljön med risk för människors hälsa, något som kostar samhället stora pengar. Att plocka bort alla kemikalier är omöjligt, men med ökade kunskaper går det att minska riskerna samt ställa krav på bra materialval.

Jönköping satsar pengar

I Jönköping anslog kommunen 2013 pengar till projektet en Giftfri Miljö och har antagit en kemikalieplan fram till år 2019. De har också tillsatt en ny tjänst som klimatstrateg.

– Kommunen fokuserar på när vi bygger och förvaltar och har tagit fram en övergripande bygg­policy från behovsutredning till förvaltning. Redan från början är det viktigt att materialvalen kommer in och vi utbildar både personalen internt och externt för att få våra många och små entreprenörer med. Loggboken är viktig och vi betalar ingen faktura förrän den har kommit in. I Jönköping ska vi bygga 23 förskolor, nu testar vi byggpolicyn på tre av dem, säger Gudrun Bremle, klimatstrateg i Jönköpings kommun.

Cradle to cradle i Ronneby

Mögel i flera förskolor fick Ronneby att för några år sedan börja bygga kemikalie­smart. De är inspirerade av cradle to cradle, systemet där man redan från början bestämmer vad som ska ske efteråt med materialet enligt en cirkulär ekonomi och där exempelvis leverantören tar tillbaka uttjänt material för återvinning.

Tekniska förvaltningen har upprättat ett internt kvalitetsprogram och använder miljödatabasen Sunda Hus. Erfarenheterna från ett projekt tar man med sig i nästa. Pilotprojektet Backsippans förskola blev cirka en miljon kronor billigare än motsvarande stor förskola i en närliggande kommun. I dag har man byggt flera kemikaliesmarta förskolor och är på gång med bostäder.

Bra materialval marginellt dyrare

Att det är viktigt att få med sig alla aktörer i ett kemikaliesmart byggprojekt var det många som uttryckte. I Karlstad avsattes år 2008 extra resurser för att följa upp miljöarbetet hos projektörer och entreprenörer. I dag byggs och dokumenteras allt i miljödatabasen Sunda Hus. När neonatalavdelningen på Centralsjukhuset i Karlstad skulle byggas om, drog sig den oberoende konsulten Henric Ernstson inte för att rota i containrar.

– Vi vill inte bygga in material som vi vet är farliga eller har indicier på att vara det och det ska förankras ända ner till yrkesarbetarna. Neonatal på 1 250 kvadratmeter kostade 60 miljoner och blev 0,33 procent dyrare med bra materialval, en låg merkostnad, säger Henric Ernstson.

Lagkraven finns i Miljöbalken men är allmänt hållna menade flera föreläsare. Hanteringen av kemikalier skiftar i de olika miljöcertifieringssystemen och kunskapen om farliga ämnen i byggmaterial varierar i kommuner. Krav på kemikaliekompetens behövs.

Ny myndighet stöttar

Den nya Upphandlingsmyndigheten som finns sedan ett år tillbaka hjälper till och ger stöd inom offentlig upphandling till både myndigheter, enheter och leverantörer.

– Vi förmedlar kunskap, verktyg och metoder så att upphandlingen ska blir mera strategisk. Exempelvis hur man ställer hållbara krav som stöttar miljö och social hänsyn från början i kontraktet. Krav på bevis och hur man säkerställer möjligheter till uppföljning och verifiering under avtalstiden samt reglering och påföljder vid avvikelser, säger Jens Johansson på Upphandlingsmyndigheten.

Brist på kunskap ett hinder

Vad är det då som hindrar kommuner från att bygga kemikaliesmart? Några deltagare menade att lokala aktörer inte har tillräckligt med kunskap, att det finns en rädsla för stora kostnader och att Basta-systemet inte är tillräckligt. Att ställa större krav på materialleverantörer var också något som Andreas Holmgren på byggnadsfirman Otto Magnusson framhöll. Men även positiva förslag framkom, exempelvis att bygga mindre referensprojekt som en liten förskola, att arkitekter får ett större ansvar i byggprocessen, att flera kommuner går samman i pilotprojekt samt att kommunala förvaltningar och politiker ska öka samarbetet.

I Lund där man bygger om 300 lägenheter i ett miljonprogramsområde och samarbetar med Svenska Miljöinstitutet i ett EU-finansierat projekt, menade Fredrik Altin, Lunds Kommunala Fastigheter LKF, att politiska beslut är viktiga, det är politikerna som är beställare och anger riktningen.

Någon sa att det inte är lätt att göra rätt, men att marknaden drivs åt rätt håll visade inte minst det stora intresset för seminariet. Och i ett samhällsperspektiv är väl både människan och miljön värd giftfria byggnader och utemiljöer.

Christina Adlers, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.