Ex-ministern kritisk till nedlagda satsningen: ”Rektorer och lärare är förtvivlade”

Anna Ekström (S), tidigare utbildningsminister, besökte nyligen Bräckegymnasiet, en skola i Göteborg med inriktning på bygg- och anläggningsprogrammet, där hon träffade rektor, lärare och elever.

– Det är ett fint yrkesgymnasium och jag hade möjlighet att prata med blivande snickare, murare och golvläggare, säger Anna Ekström.

Läs även: Lagförslag: Högskolebehörighet ska göra yrkesprogrammen mer attraktiva

Ett orosmoln för Bräckegymnasiet är dock att skolan kommer att tappa elever som kommit in genom Branschskoleförsöket, där skolhuvudmän kunde få ersättning från Skolverket för att skicka elever till utvalda yrkesskolor på en annan ort för att under några veckor få testa på ett yrke som inte har en utbildning i hemkommunen. Efter fem läsår har försöket nu lagts ner av regeringen med motiveringen att söktrycket har varit för lågt, något som Byggindustrin tidigare har rapporterat om. Bräckegymnasiet deltog i försöket och erbjöd platser för elever som ville utbilda sig inom golvläggning.

– Rektorer och lärare är förtvivlade för att programmet ska läggas ner. Det behövs golvläggarkompetens i hela landet, men det finns sällan elevunderlag för en utbildning på varje ort. Då behövs nationella satsningar. Det är ett jätteproblem att det inte tillförs mer pengar genom Branschskoleförsöket, säger Anna Ekström.

Under hennes tid som utbildningsminister infördes krav på högskolebehörighet i yrkesprogrammen, som ett steg i att öka programmens attraktivitet. Att ta bort satsningar på yrkesprogrammen är fel väg att gå.

– Vi behöver fler samarbeten kring yrkesprogrammen, inte färre, säger Anna Ekström.

Skolminister Lotta Edholm hoppas att utbildningarna drivs vidare trots att Branschskoleförsöket läggs ner.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Skolminister Lotta Edholm (L) svarar Byggindustrin att Branschskoleförsöket har haft ett bra syfte, men på totalen inte svarat mot förväntningarna.

– Trots flera godkända utbildningar inom olika yrkesområden så har elevdeltagandet varit begränsat eller obefintligt inom många utbildningar. Det finns dock inga hinder för huvudmännen att själva driva vidare branschnära utbildningar utanför försöksverksamheten.

Läs även: Utredaren: ”Jag hade fel om yrkesprogrammen”

Ser ni några risker med att detta påverkar skolornas möjlighet att bedriva undervisning utöver elevunderlaget från just branschskoleförsöket?

– Jag hoppas att de som har bedrivit branschskola i möjligaste mån kommer att fortsätta sin verksamhet även efter att försöket har avslutats. Förhopp­nings­­vis med de nya kontakter med huvudmän som de har fått under försöksverksam­heten.

Vilka andra åtgärder vill ni göra för att säkerställa att det finns utbildningar som matchar kompetensbehovet i branscher som bygg- och anläggning?

– Det behövs en lång rad insatser. Just nu pågår två utredningar som ska stärka kompetensförsörjningen.

Den första är Yrkesvuxutredningen som bland annat ska se över hur yrkesutbildningen inom komvux kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Den andra är Utredningen om fler vägar till arbetslivet som ska lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får de kunskaper som de behöver för att kunna försörja sig själva.

– Vidare sätter jag stor förhoppning till de nya bestämmelserna i skollagen som rör planering och dimensionering av gymnasial utbildning. De kommer att ha faktisk betydelse för utformningen av utbildningsutbudet – även inom små yrkesområden som branschskolorna har uppfyllt, säger Lotta Edholm.