Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

Hans Lind varnar för historiens dom

Publicerad: 8 September 2016, 05:52

Bild 1/2  Hans Lind ser kompletteringsbebyggelse i miljonprogramsområden eller i anslutnings till sådana som en bra lösning på bostadskrisen.

Foto: Mattias de Frumerie

Det är svårt att förstå att det händer så lite när problemen på bostadsmarknaden blir större och större, menar Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH. "Historiens dom kan bli hård när vi ser tillbaka på den här perioden. Vad sjutton höll dom på med i riksdag och regering?", säger han.


Ämnen i artikeln:

bostadsbristbostadsutveckling

Tidigare i år kom Hans Lind ut med boken ”Åtkomliga bostäder” som argumenterar för byggande av bostäder som inte är attraktiva för höginkomsttagare. Det skulle göra det möjligt för låginkomsttagare att hitta bostäder. Boken ledde bland annat till ett antal inbjudningar möten med kommuner runt om i landet.

För många är de långa planprocesserna akuta problem. I 26 kommuner i Stockholms län överklagades hälften av bostadsplanerna, visar ett examensarbete av Gustaf Davidsson i somras i ”Överklaganden av detaljplaner i praktiken”. Av 10 000 planerade bostäder överklagades planerna för 5 000.

Arbetet visar samtidigt att någon promille av samtliga överklagandena ledde till ändrade planer.

Få eller inga överklaganden

Undersökningen visar också på stora skillnader mellan olika kommundelar med få eller inga överklaganden i bostadsområden med lägre socioekonomiska förutsättningar jämfört med rikare kommundelar.

Här finns möjligheter att komma till rätta med de mest akuta delarna av bostadsbristen, menar Hans Lind som också betonar att det i dag börjat hända mycket ute i kommunerna.  Intresset att bygga för grupper med lägre inkomster ökar.

Han avfärdar påståenden att det inte går att lösa bostadskrisen med nyproduktion om man inte samtidigt ändrar reglerna för de redan 99 procenten redan byggda.

– Jag tycker att det där är rena dumheterna. Hur ska vi kunna öka nyttjandet av beståndet kraftigt? Det är helt ok med Attefallshus och att ändra reavinstbeskattningen. Men det det finns inget som visar att det får effekt på omflyttningen. Hans Lind tycker tvärt om. Dagens kris kan bara lösas genom byggandet.

– Det är kanske inte ens nödvändigt att bygga 700 000 bostäder om vi fokuserar på de grupper som behöver bostäder mest. Då kanske vi klarar oss med att bygga färre bostäder.

Rimlig bostadskalkyl

Mest näraliggande är kompletteringsbebyggelse i miljonprogramsområden eller i anslutnings till sådana. Med standardbostäder liknande Boklok och Kombohus. Med dagens låga räntenivåer så är bostadskalkylen rimlig för många bostadsföretag.

– Folk vill bo i anslutning till släkt och bekanta samtidigt som man behöver en större bostad för att slippa ifrån den extrema trångboddheten. Att då hitta en lösning i närheten där man redan finns skulle förändra situationen för många.  Sen kan man komplettera med mer lyxiga bostäder för att minska segregationen.

För kommunerna gäller det att gräva djupare i frågan vad det är det för kris som ska lösas, vilka människor som berörs och deras behov.

Investerar i miljonprogrammet

En tydlig trend sedan flera år är att privata fastighetsbolag investerar i miljonprogrammet. De köper större bestånd med renoveringsbehov av allmännyttan och utvecklar dessa.

– De ser inte minst möjligheter till kompletteringsbebyggelse. Det är intressant att man kan bygga mer i områden där man tidigare tänkt att här kan vi inte bygga mer.

Men med de stora bostadsbehoven ökar trycket på alla kommundelar. Hans Lind räknar med att detta ökar antalet överklaganden. De som redan har överklagar för att skydda sina intressen.

– Men det faktum att så många planer går till sist godkänns tyder på att planerna är ganska bra redan från början. Vilket i sin tur skulle kunna bero på att kommunerna är rädda för överklaganden och gör sitt jobb rätt från början, säger Hans Lind.

Många kommuner för en dialog med länsstyrelsen som en remissinstans under planarbetet. Synpunkter och påpekanden arbetas in i de detaljplaner som sedan klubbas.

– Att ändå så många detaljplaner som överklagas bör påverka lagstiftaren om plantiderna ska kortas, säger han.

– Vi måste se över antalet instanser. För tala klartext, när det är så mycket dumheter i många överklaganden borde myndigheterna kunna gå snabbare fram. Det borde räcka med en instans och en överprövning på två månader i de klara fallen.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.