Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kompetensförsörjning

Högskolorna släpar efter när det gäller bim

Publicerad: 22 februari 2011, 08:30

Utvecklingen när det gäller bim i produktionsskedet är explosiv. Men hinner bolagen med när det gäller kompetensförsörjningen? För högskolorna är det tufft.


I princip alla stora och komplexa byggen "bimas" i dag - arenor, större kontorskomplex, industrianläggningar. Men nu flyttar modellerna - kopplade till tid, pengar och logistik - i snabb takt ut på de mer konventionella byggprojekten. Tidplaner, kalkyler och logistik ska optimeras med hjälp av de informationsladdade, tredimensionella modellerna.Projektörernas tredimensionella modeller får sina produktionsrelaterade fjärde och femte dimensioner.Men det gäller också att kompetensförsörjningen hänger med i svängarna. Utvecklingen går snabbt, så snabbt att det är svårt för högskolorna att hänga med i program- och kursplaneringen.Luleå Tekniska Universitet, LTU, är än så länge ensam om att ha en kompletterande kurs för bim (Building Informatiom Modeling) och VDC (Virtual Design and Construction) för sina bygginriktade civilingenjörer. I höstas var den andra kullen med 24 elever klara med 7,5-poängskursen "Datorstödd byggproduktion".Och kursen är populär, inte bara hos eleverna.När första kullen var igång under 2009 var flera av storbolagen uppe och raggade. Initialt, när bolagen satsar på att flytta ut bim-modellerna på byggena och dra nytta av de så kallade fjärde och femte dimensionerna - tid och pengar, behövs modellsamordnare i skarven mellan projektering och produktion.Veidekke var kanske hetast på gröten med informationsträff och företagskväll med middag. Det slutade med att fyra elever rekryterades.För några månader sedan var LTU klara med sin andra kull och intresset är fortfarande stort.LTU kom in på bim och VDC spåret för fem år sedan när man gjorde om sina byggrelaterade program och även startade en civilingenjörsutbildning i arkitektur. Det började med doktorandkurser och ett visst samarbete med amerikanska Stanford University.Det hela resulterade i kurser i datorstödd projektering och datorstödd byggproduktion.Professor Thomas Olofsson är utbildningsansvarig.- Kursen har resulterat i ett antal examensarbeten och vi har elever som är ute nu hos Peab, Veidekke, NCC och även Trafikverket. Vi känner helt klart ett fortsatt sug från de stora företagen som håller på att implementera virtuellt byggande i praktiken, säger Thomas Olofsson.- Sedan är ju situationen sådan att samtliga byggföretag och byggkonsulter jagar civilingenjörer just nu. Jag tycker det är kul med Trafikverkets intresse. Det finns en enorm outnyttjad potential inom anläggningsbyggandet.Luleå är tveklöst först på banan och har bland annat varit på besök hos Chalmers, berättat om sina erfarenheter och universiteten försöker - inom ramen för Sveriges Bygguniversitet - att stötta varandra.- Allt är fortfarande väldigt nytt, både för oss och för företagen. Det gäller att prova sig fram. Sedan finns det ju även spännande juridiska bitar som vi försöker bevaka. Vem äger de modellen och dess olika komponenter? Hur ser ansvarsbilden ut? Utvecklingen går så snabbt nu och för att vi och de andra högskolorna ska hinna med och kunna utveckla våra program och kurser behöver vi täta kontakter med företagens frontlinjer, säger Thomas Olofsson.   Och vad säger byggföretagen?Veidekke ligger i svensk framkant när det gäller att föra ut bim och VDC (Virtual Design and Construction) på byggena. Längst har företaget kommit i Stockholm, men verksamheterna i Göteborg och Malmö är på god väg. Hittills har Veidekke rekryterat fem VDC-ingenjörer - tre från Luleå, en från Chalmers och en från KTH.- Hittills har vi fokuserat på metoderna att projektera. Metoden som kallas Integrated Concurrent Enhineering, eller ICE, innebär att vi har satt i system att samla alla projekteringsdiscipliner i ett och samma rum. Under 2010 har vi färdigställt tio projekt på det sättet, säger Stina Möller, utvecklingsansvarig inom VDC hos Veidekke.- Utmaningen nu är att få visualiseringen i produktionsledet att bli ännu effektivare. Att jobba tredimensionellt är inte komplicerat, men tricket är att få ut maximalt i produktionen, säger Stina Möller.När det gäller utbildning och rekrytering så tror hon att VDC-ansvariga och bim-samordnare är ett övergående fenomen.- I dag står de för en unik kompetens vilket gör att de är nödvändiga, men rollen kommer nog att försvinna på sikt då kunskaperna kring VDC blivit mer vanliga i organisationen. Kanske kommer VDC-ansvaret successivt att läggas under entreprenadingenjörerna. Unga ingenjörer behöver utbildas i bim och VDC, men de kommer inte bara att syssla med det. Snarare blir det ett självklart och naturligt verktyg.- Sedan är det också så att även de duktiga VDC-ingenjörerna behöver komma ut i produktionen för att få mer erfarenhet och stimulans. De måste ha en utvecklingsmöjlighet. De behöver kunna följa med ut i projekten i olika roller, säger Stina Möller.- Det är också organisatoriskt på sikt en onödig överbyggnad. Vi arbetar mycket med interutbildning och kommer att fortsätta med det framöver.Veidekke håller fortsatt bevakning på utbildningarna i Luleå och i år är tanken att man skickat upp sina unga medarbetare (som man raggade förra året från Luleå) för att hålla föreläsningar och berätta om hur det är att jobba ute i verkligheten.- Vi skickar också en student per år från KTH till Stanford och CIFE på en jättefin utbildning i modern projektering och internationella samarbeten, säger Stina Möller.NCC har jobbat och satsat under de senaste fyra åren på att få ut det virtuella modellbyggandet på sina projektarbetsplatser runt om i landet. Och de senaste ett och ett halvt åren har det lossnat på bred front.Målet är att "bima" alla projekt i Sverige där NCC själv styr projekteringsprocessen och där projekteringen är viktig för genomförandet.Sedan kan graden av "bimande" - det vill säga i vilken omfattning modellen integreras med övriga delsystem som kalkyl och tidplan - variera utifrån det specifika projektets förutsättningar- Det har kommit nya och bättre programvaror, samtidigt som både vi och våra projektörer har ökat vår kompetens, säger Andreas Ask, chef för virtuellt byggande på NCC.Hittills har NCC inte drabbats av några större flaskhalsar på den virtuella kompetenssidan. Företaget kör löpande kurser internt och har aktivt lockat till sig studenter med examensarbeten inriktade mot virtuellt byggande, bim och VDC. Nyrekryteringarna från högskolorna får sedan fungera som interna ambassadörer inom företaget. NCC använder också modellsamordnare (företagets benämning på bim-samordnare).- Utbildningsmässigt handlar det om att lyfta alla nyckelroller; kalkylatorer, inköpare, entreprenadingenjörer, platschefer. Utmaningen ligger till stor del i att orka driva utvecklingsarbete och kompetensutveckling i tajta och tidspressade projekt, säger Andreas Ask.Att NCC hittills lyckats klara det mest på egen hand med interna utbildningsinsatser innebär dock inte att företaget är nöjda med hur utbildningsprogrammen ser ut på högskolorna. Andreas Ask skulle vilja se fler exempel som Luleå Tekniska Universitet, den högskola som han anser kommit längst på det här området.- Jag hoppas de andra lärosätena tar efter och stoppar in specialkurser i civilingenjörernas grundutbildningar.Hos Peab finns en framtagen bim-strategi som kommer att implementeras på bred front under 2011, men först ska en centralt placerad bim-strateg rekryteras. Hon eller han ska komma på plats och därpå startar resursförstärkningarna ute i projekten på allvar.- Vi jobbar med bim i dag och bitvis på en mycket avancerad nivå när det gäller stora komplexa projekt som exempelvis Waterfront, våra stora arenabyggen och inom PGS, vårt industriella byggsystem för flerbostadshus. Men vi vill börja jobba mer samordnat och ha en bredare approach för bim. I dag är långt ifrån alla projekt projekterade i 3D. Dit måste vi nå för att kunna gå vidare på bredare front in i projekten och koppla in tids- och ekonomiaspekterna i modellerna, säger Anders Bergeling, på produktions- och processtöd på Peab.- Att få spetskompetens till våra stora spektakulära projekt är inga problem. Vår ambition framöver är att nyttja bim i större delen av våra projektvolymer och då kommer vi att se stora positiva effekter inom bland annat samgranskning och styrning av projektering, byggbarhetsgranskning, högre produktivitet, bättre information, snabbare inlärning och förståelse för projektet, kvalitet, kalkyl, inköp, logistik och tidsplanering samt nya möjligheter i förvaltningsskedet.Hittills har Peab använd externa konsulter för att hantera bim-koordineringen. Det kommer att förändras.- Tittar vi på utbildningarna för civilingenjörer så måste de naturligtvis bli bättre. Men där har vi ett ansvar också. Vi måste hålla skolorna informerade om våra framtida kompetensbehov. Utvecklingen går väldigt snabbt just nu, säger Anders Bergeling.Skanskas bim-ansvarige Daniel Segenstedt är egentligen inte överraskad över att universiteten och högskolorna inte hinner med.- Det är absolut nödvändigt att bim snabbt kommer in i utbildningen. Samtidigt har ju utvecklingen varit explosionsartad. Det är från noll till hundra på extremt kort tid. Det har bara sagt pang, säger Daniel Segenstedt.På Skanska Sverige har man hittills arrangerat korta internutbildningar, där målet mest varit att öka medvetenheten och öka förståelsen för den potential som finns. I konkreta projekt har man skött koordineringen och samordningen internt. Däremot har Skanska haft externa konsulter som hjälpt till att ta fram så relevanta modeller som möjligt.Givetvis utnyttjar man sin storlek och erfarenheter från koncernens olika globala hemmamarknaderna. I Storbritannien har Skanska kommit långt med bim inom sjukhusprojekt och vägar, i USA på arenor, i Norge på anläggningssidan och i Sverige på tunnlar och husprojekt. Kunskapsåterföringen inom koncernen stimuleras så gott det går. Exempelvis drar NKS-organisationen nytta av de brittiska sjukhuserfarenheterna.Faktum att de bim-ansvariga från de olika globala döttrarna sammanstrålade i London för en veckas gemensam mangling i mitten av januari.¬- Helt klart är det så att den stora potentialen ligger i skedena efter projekteringen, under själva produktionen. Nu tar vi en ordentlig funderare på hur vi ska gå vidare. Vi annonserar efter folk och har ett väldigt högt söktryck, säger Daniel Segenstedt.Lösningen i LuleåLuleå Tekniska Universitet. LTU, ligger längst fram, även om Chalmers och KTH är på gång. Upplägget i Luleå bygger på en kurs på 7,5 poäng som man kallar för "Datorstödd byggproduktion" och som vänder sig till civilingenjörsprogrammen Väg och vatten samt Arkitektur inom institutionen för samhällsbyggnad (bägge 300 poäng).

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.