Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

Indien som global vagga för framtidens byggingenjörer

Publicerad: 13 April 2011, 07:20

De är unga, välutbildade, engelskspråkiga och de är många. Riktigt många.


Indien är på väg att bli världens tredje största ekonomi (efter Kina och USA). Investmentbanken Goldman Sachs förutspår i en färsk rapport att detta kommer att bli verklighet före år 2050. Och Indien har en ung befolkning som lär vara större än Kinas redan 2030. Än så länge är det kanske snarare just den där unga arbetskraften, än själva den snabbväxande indiska marknaden, som lockar västerländska företag. År 2015 beräknas det finnas 550 miljoner tonåringar i Indien.

Begrepp som outsourcing eller offshoring ligger nära tillhands när europeéer eller amerikaner diskuterar potentialen i Indien.

Offshoring är inget nytt fenomen. Företag har länge använt sig av möjligheten att flytta sin produktion till låglöneländer. Men utflyttningen har rört sig uppåt i näringskedjan till mer avancerade uppgifter.

Indien är just nu ett mycket intressant alternativ för många branscher.
Så pass att akademiker- och tjänstemannafack i framför allt USA, Kanada och Storbritannien har börjat slå larm. De menar att kvalificerade jobb på deras hemmamarknader hotas.

Det var också i de engelskspråkiga OECD-länderna som offshoring av digital bygg- och anläggningsprojektering från Indien startade på allvar.

Offshoring av bygg- och anläggningsprojektering har även förekommit i begränsad omfattning på den svenska marknaden under flera år. Men det har varit litet i skymundan, en aning "mörkat". Ingen har egentligen velat tala om det.

Inte förrän nu.

Ett färskt exempel är från Förbifart Stockholm.

Konstellationen ÅF Infrastruktur och brittiska Scott Wilson tog sommaren 2010 hem två kontrakt värda 100 miljoner kronor vardera för projektering av bygghandlingar för trafikplatserna Akalla och Häggvik samt bergtunnlar. ÅF och Scott Wilsons upplägg bygger på resurstillskott genom offshoring. Stora delar av projekteringsvolymen läggs hos polska och skotska ingenjörer via Scott Wilsons kontaktnät.

Poängen är - oavsett om Trafikverket hanterade upphandlingen på rätt sätt eller inte – är att ÅF-konsortiet låg prismässigt ungefär 10 procent under konkurrenterna på grund av att de lyckats knyta upp kapacitet som de själva helt enkelt inte hade möjlighet hämta från den egna organisationen eller den svenska marknaden.

Det nya är att ÅF frontar med sitt upplägg. Det här är inget man skäms för, tvärtom.

De flesta – förmodligen alla – större svenska byggkonsulter kikar, lyssnar och har antennerna ute.

– Vi vill jobba med offshoring, men gärna då via en större internationell partner som redan har inarbetade nätverk för att skapa kapacitet via offshoring, säger Mats Påhlsson affärsområdeschef för samhällsbyggnad på ÅF.

– Det är också exakt så vårt upplägg för Förbifart Stockholm ser ut.

Tyréns är ett annat exempel. Bolaget har sedan något år tillbaka testat offshoring i mindre skala via bim-projektering från Bangalore..

- Det är bara att konstatera att det finns ytterst duktiga och vassa ingenjörer på olika håll i världen och Sverige är trots allt ett väldigt litet land, säger Tomas Alsmarker, vice vd på Tyréns.

– För oss är det inte bara en resursfråga utan handlar minst lika mycket om att hitta nya perspektiv och om att lära oss att bli bättre.

Tyréns samarbetar med Indpro i Bangalore. Det är ett litet svenskägt företag som är verksamt inom IT och byggkonstruktioner med indiska ingenjörer som bas.

– Vi har använt samarbetet med Indpro mycket som stöd för att komma över tröskeln när det gäller bim. Indien blev en genväg för oss för att komma loss med bitar som vi annars inte skulle hunnit med. Det handlar absolut inte bara om billig arbetskraft. De är väldigt duktiga och jag och mina kollegor har varit imponerade över vad de levererat, säger Tomas Alsmarker.

Brittiska WSP har sedan rätt länge använt sig av utlandsprojektering från Indien. Svenska WSP har däremot legat lågt och funderat, men nu har man bestämt sig för att göra ett experiment i Rumänien.

– Vi har funderat över bland annat Indien, men kände att vi ville komma närmare geografiskt och kulturellt och då kändes vårt rumänska bolag som ett bra ställe att utgå ifrån, säger WSPs HR-chef Siv Axelsson.

– Vi kommer främst att lägga jobb på konstruktionssidan, projektering med ett visst mått av standardisering. Det känns rätt att göra ett försök men det måste vara lönsamt också, säger Siv Axelsson.

Monica von Schmalensee, vd för White arkitekter:
– Offshoring av projektering är en fråga som är ständigt närvarande, men hittills har vi valt att avvakta. Vi jobbar nära kund och när man är mitt inne i ett projekt är det svårt att inte vara närvarande. Däremot tror jag att utvecklingen går i den riktningen.

Svenska ingenjörs- och arkitektföretag som använder sig av indisk offshoring - som Skanska och Ramböll – betonar att lönerna i Indien visserligen är kännbart lägre, men att det centrala är det kompetenta resurs- och kapacitetstillskottet. Man vågar helt enkelt ge sig på stora jobb, trots att bemanningen på den svenska sidan är ansträngd.

– Jag ser en skillnad mellan Rambölls svenska och danska verksamhet. Den danska konsultmarknaden är så tuff att vi mer eller mindre tvingas använda en kombination av offshoring, inhouse och backoffice för att kunna pressa priset tillräckligt mycket. Vissa typer av broar på den danska marknaden skickas alltid till Indien. För vår svenska verksamhet är den indiska timpengen inte direkt avgörande. Det är mer frågan om resursförstärkning, säger Cecilia Orosz som är koordinator för svenska Rambölls indiska verksamhet.

Men visst är det en viss skillnad mellan svenska och indiska löner.
En indisk civilingenjör verksam i Mumbai eller Dehli (där lönerna är högst) tjänar, med tio års erfarenhet mellan 156 000 och 187 000 kronor per år, det vill säga 13 000-16 000 kronor i månaden. En ritare/"caddie" tjänar på de heta storstadsmarknaderna 3 250-5 200 kronor i månaden – efter tio år.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.