Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kompetensförsörjning

Indisk ritfabrik löser svensk ingenjörsbrist

Publicerad: 21 Maj 2008, 13:09

I Indien utbildas 300 000 ingenjörer varje år. Trettio av dem jobbar för Skanska. Satsningen på ett eget kontor med indiska ingenjörer i staden Pune har sänkt designkostnaderna och lett till att Skanskas industrialiserade bostadsprojekt fått trettio procent kortare byggtid.


Klockan är fyra på eftermiddagen i Pune, en stad i närheten av Mumbai (Bombay). Temperaturen har nått 37 plusgrader. I Stockholm är klockan halv ett, mitt i lunchtimmen. Utanför är det knappt nio grader varmt och blåser kallt. Videokonferensen mellan de svenska och indiska ingenjörerna är i full gång.

– Can you please send us the other sketches from Nytorpsgärde, frågar den indiske byggnadsingenjören Sandip Korde från sin plats framför kameran på kontoret i Pune.

– Yes, do you have any other questions? Otherwise I will continue talking about our other project, svarar Björn Nyman som är Skanskas projektledare på Solnakontoret.

Skanskas Indienkontor SCUP (Skanska centrum för utlandsprojektering) började sin verksamhet i liten skala för tre år sedan. En effektivare och mer standardiserad byggprocess var målet. Första året sköttes alla kontakter per telefon. Sedan köptes videotekniken med realtidsutrustning in. Risken för missförstånd minskade och mötesglädjen steg när det gick att se kollegorna på andra sidan.

Det berättar Per-Ola Jönsson, chef för Skanska Teknik, som var med om att köra igång Indiensatsningen. Nu finns realtidsutrustningen i flera olika länder och det går att koppla ihop fyra kontor samtidigt. På skärmen går det även att titta på ritningarna och göra ändringar som alla kan se samtidigt.

– För att få en effektivare projekteringsprocess började vi titta på flera olika länder som har god tillgång på ingenjörer. Det var både Östeuropa och Kina, men till slut fastnade vi för Indien, berättar Per-Ola Jönsson.

I Indien finns stor tillgång på kvalificerade ingenjörer, de talar bra engelska och är utbildade på universitet som främst är brittiskt inspirerade. Tidsskillnaden är bara några timmar. Skanska tyckte att de funnit vad de sökte.

– De indiska ingenjörerna är väldigt noggranna. Kvalitén på det arbete de gör är mycket god, säger Per-Ola Jönsson.

Idag deltar tre ingenjörer i videomötet. Det är kontorschefen Kanchan Salunke, Sandip Korde och Vishal Marathe. Alla tre är civilingenjörer inom bygg och berättar att få av deras kollegor i den indiska byggbranschen jobbar på samma sätt som de.

– Det är mest it-företagen som har videokonferenser och den här typen av kontakt med utlandet.

Att de aldrig får se byggnaderna som de tar fram ritningar till spelar inte så stor roll tycker de tre ingenjörerna.

– Vi är byggnadsingenjörer och älskar våra arbetsuppgifter. Då spelar det ingen roll att husen inte byggs i Indien, säger de.

Att jobba för en internationell marknad har gett insikter i skillnaderna mellan länderna. En av de största tycker de indiska ingenjörerna är att ta hänsyn till Sveriges kalla klimat och att svenskarna tycker bättre om att bo i hus av betong och trä än i tegel, som är så populärt i Indien.

Svenskar vill också ha vattenklosett och stuprör i sina hus.

– Vi bygger inte prefabbostäder här. Det är egentligen bara sådant som inte klarar att platsbyggas, till exempel broar, som prefabriceras i Indien. Isolering är också nytt för oss, säger Kanchan Salunke.

Hittills har de indiska ingenjörerna främst tagit fram byggnadsritningar. För den svenska marknaden har det gällt bostäder och så gott som hela ModernaHus-satsningen på industriellt byggande har ritats i Indien. I Storbritannien har Indienkontoret ritat sjukhus och i USA idrottsarenor.

För tillfället är arbetet intensivt med att ta fram underlag för den nya amerikanska fotbollsstadion Meadowlands Stadium i New Jersey. Arbetet sker nästan uteslutande i BIM.

– De indiska ingenjörerna är mycket duktiga på BIM och andra it-relaterade frågor. Inom vissa programvaror ligger de helt klart längre fram än oss och de har hjälpt till så att vi har kunnat förnya oss på det området här hemma, säger Per-Ola Jönsson.

Hittills har SCUP fokuserat på tre områden: stomprojektering, armerade betongkonstruktioner och installationsverksamhet. Just nu befinner sig två svenskar på plats i Pune för att bygga upp ett fjärde arbetsområde, nämligen anläggningskonstruktioner.

Tankar finns även på att låta en del vägprojektering skötas från Indien. Målet är att ha 70 personer anställda år 2010. Alla på kontoret är anställda på fleråriga kontrakt via ett indiskt rekryteringsföretag. Att snabbt hitta ny personal är enligt Per-Ola Jönsson inte någon svår konst.

– Söker vi efter en viss kompetens är det inga problem att få fram tio bra cv:n till dagen därpå. Intresset för att jobba åt utländska företag är stort i Indien.

Alla som påbörjar en anställning går först en tre månader lång internutbildning som leds både av svenska och indiska ingenjörer. Här behandlas alltifrån företagets etik och värderingar till tekniska frågor som rör EU-standard och Skanskas egna krav på till exempel våtrum och bjälklag. Målet vid rekryteringarna har varit att få en blandning mellan unga och gamla, män och kvinnor. Några av de äldre har redan jobbat många år utomlands och flyttat tillbaka hem till Indien igen.

– I Indien är inte ingenjörsyrket lika mansdominerat som i Sverige. Vi har en kvinnlig chef för kontoret och cirka hälften av de anställda byggnadsingenjörerna är kvinnor.

Den största utmaningen med SCUP har enligt Per-Ola Jönsson inte haft att göra med det tekniska. Svårast har varit att hitta ett sätt att kommunicera på över kulturgränserna.

– Vi har fått lära oss hur de uppfattar oss och vi dem. I början sade de att de förstått när vi hade förklarat, men senare upptäckte vi att hela budskapet inte hade gått fram. De var för ödmjuka för att ställa frågor och försökte lösa det de inte hade förstått på egen hand istället.

Enligt Per-Ola Jönsson har SCUP bidragit till att byggtiden kunnat kortas med 30 procent i de projekt där man använt sig av mer industrialiserade byggmetoder. Hur mycket som finns att tjäna på att anställa ingenjörer i ett låglöneland vill han däremot inte gå in på.

– Lönerna är på väg upp i Indien och det är inte lönekostnaderna som är det viktigaste. Det vi tjänar på är att vi kan ta fram dubbelt så många ritningar som innan. Med fler och tydligare handlingar tjänar vi tid ute på byggena. Våra anställda behöver inte stå och klia sig i huvudet utan gör lättare rätt och behöver inte gå tillbaka för att göra ändringar.

Inspirationen för effektiviserandet kommer som så ofta från biltillverkarna.

– Bilindustrin jobbar med väldigt tydliga detaljritningar, något som är väldigt viktigt i industrialiseringsprocessen.

I Sverige är det inte ovanligt att designkostnaderna står för 10 procent av de totala kostnaderna för ett bostadsprojekt.

– Den siffran kan nu reduceras. Hur mycket beror på i vilken grad vi lyckas använda industrialiserade koncept och byggdelar.

I början fanns en viss skepsis på det svenska kontoret över att lägga ut så många av ritjobben på utlandet berättar Per-Ola Jönsson.
Ingenjörerna var rädda för att förlora jobb. Men det nya arbetssättet har snarare lett till att de svenska ingenjörerna fått ta sig an de mer komplexa konstruktionslösningarna medan de enklare jobben görs i Pune.

– Våra ingenjörer kan lägga mer tid på till exempel komplicerade brolösningar och slipper sitta här och göra standardarbeten på övertid. Det är en vinna-vinna-situation.

Hur länge kommer de indiska ingenjörerna att nöja sig med de enkla arbetsuppgifterna?

– Vi försöker utveckla deras arbetsuppgifter. Från början gjorde de bara ritningar men eftersom det har gått bra vågar vi gå in mer på anläggningssidan och låta dem göra mer konstruktionsberäkningar nu.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.