Lagförslag: Högskolebehörighet ska göra yrkesprogrammen mer attraktiva

Många arbetsgivare har svårt att trygga sin kompetensförsörjning, och samtidigt har ungdomars intresse för yrkesutbildning minskat. För att komma till rätta med dilemmat lägger regeringen nu fram en ny proposition.

– Vi behöver fler skickliga rörmokare, elektriker och barnskötare. Ska svenska företag kunna växa och vara konkurrenskraftiga behöver deras kompetensförsörjningsbehov bättre tillgodoses. Att göra yrkesprogrammen mer attraktiva är ett led i det, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom i ett pressmeddelande.

DEBATT: ”Unga pressas att välja bort yrkesprogrammen”

Förslaget innebär att de nationella yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att elever ska uppnå grundläggande behörighet till högskolan. Alla yrkesprogram ska innehålla ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska i den omfattning som krävs för att eleverna ska uppnå sådan behörighet. För att det ska vara möjligt, utan att minska yrkesförberedelsen, ska yrkesprogrammens omfattning utökas både när det gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska vara möjligt att välja bort den grundläggande behörigheten om eleven så önskar. 

LÄS ÄVEN: Så ska fler ungdomar hitta till bygg

– Många elever som överväger att gå en yrkesutbildning väljer ändå att gå ett högskoleförberedande program. En orsak som elever uppger är osäkerheten kring grundläggande behörighet. Regeringens förslag innebär att den som väljer ett yrkesprogram förbereder sig för arbetslivet utan att dörren till högre utbildning stängs, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Byggföretagen: ”Viktigt steg i rätt riktning”

Byggföretagen har länge drivit på för att förändringen ska genomföras. Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning, är nöjd med att ett lagförslag nu har lagts fram.

– Äntligen! Elever ska inte behöva välja mellan att läsa högskolebehörighet och viktiga fördjupningskurser inom yrkena. Både svenska och bygg är viktiga kunskaper att ha om du ska kliva in i byggbranschen, säger Elin Kebert.

Sedan gymnasiereformen 2011, då högskolebehörighet togs bort på yrkesprogrammen, har intresset för yrkesutbildning minskat. Förslaget om att återinföra högskolebehörighet är därför ett viktigt steg i rätt riktning och något som byggsektorn har drivit på under lång tid.

– Det här förslaget borde ha kommit betydligt tidigare. Nu behövs fler reformer för att rädda kompetensförsörjningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att vi kan fortsätta bygga Sverige, säger Elin Kebert.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.