Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Bodomten Ove – föregångaren till Den temporära fabriken

Publicerad: 23 December 2019, 05:01

Det var en gång en bodtomte som hette Ove. Han höll ordning och reda på en lång rad av Skanskas byggen i Mellansverige. När han var med blev projekten lönsamma. I grunden är det samma filosofi – fast i mycket större omfattning – som Ramirent nu använder i sitt koncept ”Den temporära fabriken” med smeknamnet ”Bodtomte 2.0”.


Låter det som en saga? Kanske det men det är en sannsaga.

Går man tillbaka ett par decennier i tiden fanns det många äldre byggnadsarbetare som slitit ut sin kroppar. Men bland andra Ramirent förstod att deras värdefulla erfarenheter kunde användas på andra sätt än att gjuta och snickra. Vissa blev kvar på arbetsplatsen som ”bodtomtar”, en viktig resurs.

– De tog hand om bland annat maskin- och försörjningslagren och lärlingar. De öppnade grindarna och höll allmän ordning på byggplatser, berättar Mikael Jonsson, chef för affärsområdet Den temporära fabriken på Ramirent och med drygt 30 år i branschen.

Bodtomtarna var ofta värdefulla medarbetare.

– Jag minns särskilt när jag frågade en platschef på Skanska i Mellansverige vilka av hans projekt som var mest lönsamma. Då svarade han ”jo, det är de där Ove är med”. Ove var hans bodtomte, och han såg till att projekten flöt på bra och spred god stämning.

Nytt koncept med gruvindustrin

Men med lågkonjunkturen rationaliserades bodtomtarna bort. Nya idéer om arbets- och projektledning infördes, med flera tjänstemän i stället för byggtomtarna.

– Men efter en tid insåg nog många att byggtomtarna lämnade ett tomrum efter sig. Deras erfarenheter och insatser hade ju ofta betytt att projekten funkat bättre i praktiken, i vardagen, menar Mikael Jonsson.

Det var dags att damma av och utveckla det gamla bodtomte-konceptet. I bland annat England uppstod företag som erbjöd vissa stöd- och försörjningsfunktioner på byggen, som till exempel byggbodar, logistik, arbetsmiljö och brandsäkerhet. Det vill säga en del av den totala arbetsplatsomkostnaden (APO:n).

I Sverige tog Ramirent ett mycket större grepp och utvecklade ett koncept för i princip hela APO:n och alla insatser som ingår i den; bodar, maskiner, försörjningslager, transporter, logistik, sopor, miljö, all säkerhet, passage, olika utbildningar, digitala system för bokningar av utrustning och andra tjänster.

– Det var för Boliden och för deras gruvprojekt ibland annat Aitik och Garpenberg. Vi blev upphandlade att ta hand om alla försörjningstjänster så att entreprenörerna kunde fokusera helt på sin kärnverksamhet och få en gemensam struktur i gruvorna, berättar Mikael Jonsson.

Urban Escape första stora bygget

Projekten föll väl ut och Boliden fortsatt att arbeta efter detta koncept. Ramirent såg potentialen i detta och vidareutvecklade ”bodtomtekoncept”.

– Vi såg att det kunde ge stora förtjänster inte minst i större byggprojekt i logistiskt knepiga miljöer, som i innerstadslägen. Det första byggprojektet där vi kom att använda vårt koncept Den temporära fabriken blev Urban Escape i centrala Stockholm med start år 2015. Med en modig beställare som hjälpte oss att utveckla tankarna vidare fick vi använda konceptet i ett mycket komplext projekt, och uppnådde ett mycket gott resultat, säger Mikael Jonsson.

Nu har Ramirent fortsatt att använda konceptet i flera projekt, bland annat Sergel – också det i centrala Stockholm. Den temporära fabriken har blivit ett eget affärsområde och Ramirent sprider det nu i en strategisk satsning såväl inom Sverige som till andra länder.

Jörgen Hallström, frilansjournalist

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.