Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Anläggning

Tvärnit för flera tunga anläggningsprojekt

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Åtskilliga tunga anläggningsprojekt försvann eller sattes åtminstone på lång sparlåga när Ban- och Vägverken skickade ut sina reviderade framtidsplaner (2008-2015) på remiss. Pengarna räcker helt enkelt inte till.


I princip handlar det om att så gott som samtliga större projekt som var tänkta att byggstarta från och med nästa år och framåt skrinläggs till efter 2015.
Vissa projekt, som anses bidra till höjd transportkvalitet i de tre storstadsregionerna, ligger dock som prioriterade objekt. Det gäller bland annat Citybanan (15,9 miljarder kronor) i Stockholm.
Bland de många projekt som senareläggs till efter 2015 kan nämnas:

Vägar:
Förbifart Stockholm; väg- och tunneldragningen mellan Kungens Kurva och Häggvik med en beräknad investering på 25 miljarder kronor. Här var byggstart planerad 2012-20015. Nu säger Vägverket att byggstart tidigast kan ske 2015.

Syd Sundsvall, nyproduktion av E4:an genom Sundsvall på 22 km, inklusive en bro på 1662 meter över Sundsvallsfjärden. Här skrinläggs en investering på 2,5 miljarder kronor

Umeåprojektet, etapp 1 och 2 för E12:an. Totalt en investering på knappt 1,4 miljarder som nu skjuts på framtiden.

E18 mellan Hjulsta och Ulriksdal norr om Stockholm hade en planerad investeringsvolym på 3,2 miljarder kronor.

Förbi Norrköping, en ny dragning av E22 på 2 miljarder kronor.


Järnvägar:
Norrbotniabanan, förlängningen av Botniabanan mellan Umeå och Luleå. Här vill Banverket skjuta den första etappen på framtiden. Totalt beräknas Norrbotniabanan betinga en investering på 16-19 miljarder kronor.

Ostlänken, en cirka 15 mil lång planerad dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping, där planen var att byggstarta före 2010 med ett investeringspaket på omkring 14 miljarder kronor.

De bägge verken förklarar penningbristen dels med att uppräkningen av planeringsramarna varit för svag (ca 1 procent), dels med att material- och entreprenadpriserna skjutit i höjden. Banverket tilldelades exempelvis en total ram för perioden 2004-2015 på 107,7 miljarder kronor (2004). I fjol justerades ramen upp till 108,8 miljarder. Men under samma period ökade material- och entreprenadspriserna med 17 procent.
"Kostnadsutvecklingen inom anläggningsbranschen har varit högre än nettoprisindex och anslaget tilkl Banverket har därför i praktiken urholkats", skriver Banverket i sin reviderade framtidsplan.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.