Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Årets bygge

Hemsö först ut att anmäla till Årets Bygge 2023

Publicerad: 24 augusti 2022, 12:55

Åsa Östman, projektchef för Campus Vasastan på Hemsö. Foto: Hemsö/Åsa Östman

”Jag har haft ögonen på tävlingen”, säger Åsa Östman, projektchef för Campus Vasastan. Hennes tips blev det allra första att komma in när anmälningsformuläret till den nya omgången av Årets Bygge öppnade.

Ämnen i artikeln:

Årets ByggeÅrets Bygge 2023Hemsö


VILL DU OCKSÅ ANMÄLA ETT PROJEKT?

KLICKA HÄR FÖR ATT ANMÄLA DITT BIDRAG TILL ÅRETS BYGGE 2023!  

– Jaha, vad kul blev vi först, det visste jag inte, säger Åsa Östman, på Hemsö.

Hon har under de senaste drygt 2 åren varit projektchef för Campus Vasastan, där tre gymnasieskolor nu hyr in sig i Stockholm. 1800 elever har precis startat höstterminen på det nya campusområdet där Hemsö är byggherre och fastighetsägare. 

Läs även: Nu öppnar anmälan till Årets Bygge 2023! 

Åsa Östman berättar om hur det kom sig att hon var så snabb med att gå in i formuläret för Årets Bygge 2023 och anmäla:

– Jag har följt utmärkelsen tidigare, det är kul att läsa mer om projekt och vilka som jobbar i dem. Jag har haft Campus Vasastan i åtanke sen tidigare och när jag såg en blänkare om att det gick att anmäla så gjorde jag det på en gång.

Varför tycker du att ert projekt är en bra kandidat?

– Jag vill ta chansen att upplysa om möjligheterna med ombyggnation och säga till de som tvekar att det kan bli väldigt fint trots att vi som i detta fall utgick från en 60-talsbyggnad. Klassrummen är toppmoderna och klimatvinsterna stora. 

Vilka var utmaningarna i projektet?

– De låga takhöjderna samtidigt som vi hade höga krav på till exempel ventilation. Det var trångt och tight.

Läs även: Prisregn på Årets Bygge 2022: Här är alla vinnare! 

Hur löste ni det?

– Vi tänkte kreativt och hittade olika lösningar inom fastigheten. Till exempel så skapade vi en zon med lägre takhöjd nära dörren i klassrummen där vi lade installationerna. Vi jobbade även med vertikala ventilationsdon på väggarna istället för att de skulle komma ner från undertaket som är brukligt. Det och en del andra åtgärder gjorde att vi kunde behålla en högre takhöjd i resten av rummet.

Hur stora blev klimatvinsterna?

– I och med att vi återbrukade stommar och fasader blev detta Hemsös projekt med lägst klimatavtryck hittills. Avtrycket är cirka tre gånger högre i andra projekt som jag jobbar med parallellt. Så ombyggnation är det nya, det måste vi jobba mer med känner vi nu på Hemsö.

 

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Välj nyhetsbrev