Höga ambitioner om återbruk i rivningsprojekt

Nu är demonteringen av Kromet 1 klar. För beställaren Vasakronan är ambitionsnivån helt rätt.

Om Vasakronan kommer att riva något projekt igen kommer vi inte nöja oss med något annat än denna nivå av återbruk eller återvinning eller bättre.

– Jag tycker absolut detta ska göras i de flesta projekt. Om Vasakronan kommer att riva något projekt igen kommer vi inte nöja oss med något annat än denna nivå av återbruk eller återvinning eller bättre, säger Stefan Eriksson, projektchef på Vasakronan.

Anledningen till att Kromet måste rivas är närheten till vattnet i kombination med klimatförändringarna. Foto: Normans i Jönköping

Anledningen till att Kromet måste rivas är närheten till vattnet i kombination med klimatförändringarna. Marken i området måste höjas och på fastigheten ska det byggas ett nytt hus - Kaj 16. Att återbruka och materialåtervinna blev ett effektivt sätt att minska projektets klimatpåverkan. 

Läs även: Efter sextio år är Uppsala stadshus färdigbyggt på riktigt 

Bortrivet material får nytt liv

Normalt går väldigt mycket material från rivningar till deponi eller återvinning, men det bästa för klimatet är att materialet återanvänds i nya projekt i samma funktion som de hade i förra projektet.

– Materialet från Kromet 1 har använts internt i Vasakronan till andra lokalanpassningar, men det har också gått också till externa projekt och återbruksaktörer som säljer vidare material. En del av betongen ska också användas i det kommande projektet Kaj 16, säger Stefan Eriksson.

Läs även: Splitterny vårdavdelning för de allra yngsta medborgarna 

Byggnadens fönster kommer få nytt liv i en annan byggnad. Foto: Vasakronan Fastigheter

Det lättaste återbruket i projektet har varit att ta hand om innerdörrar, undertak och köksinredning och liknande. 

– Vi var lite rädda för att inte få fönstren återbrukade för det finns finare fönster att återbruka, men det gick till slut. Det kändes bra, säger Jonas Winnerhed, vd för Normans i Jönköping, som är entreprenören som utförde demonteringen. 

En sak som inte lyckades var att ta tillvara en stomme i stål och betong som fanns uppe på det som var femte planet. 

Läs även: De ska ta danskt återbruk till Sverige –startade kapitalfond för hållbart byggande 

Betongen är en utmaning

Utmaningen att återbruka betong kvarstår i etapp 2 av projektet.

Vi vill göra allt för att undvika att betongen går till deponi.

– Vi vill göra allt för att undvika att betongen går till deponi. Vi diskuterar att använda delar av den som ballast i ny betong, men en viss mängd kommer sannolikt gå till anläggningsändamål, säger Jonas Winnerhed.

Att riva med sikte på återbruk tar mer tid än en vanlig rivning. Foto: Normans i Jönköping

I ett projekt med fokus på återbruk är det inte helt lätt att hålla tiderna exakt, för det uppstår saker under projektets gång. Normans jobbade i projektet tätt med White arkitekter som avgjorde vad som kunde återbrukas och hur. 

– White pekade på vad vi skulle återbruka och bad oss demontera det försiktigt. Det fick ta sin tid för det är viktigt med återbruk, säger Jonas Winnerhed.

Läs även: Fem experter: Branschen har mycket kvar att lära om återbruk 

Stor besparing

De preliminära siffrorna pekar på att projektet når en grad av återbruk eller återvinning motsvarande cirka 98 viktprocent av det ursprungliga huset, där absoluta merparten utgör återvinning av husets betongstomme. Det återbrukade materialet utgör cirka 107 ton vilket ger en beräknad besparing av cirka 203 ton koldioxidekvivalenter.

För Normans har Kromet blivit ett projekt att referera till för att ändra tänket i branschen. 

Vi har fått fler återbruksprojekt på andra ställen efter detta uppdrag.

– Vi har berättat för andra beställare hur vi går tillväga på det här jobbet med Vasakronan och det är många som blir intresserade och vill pröva det, så vi har fått fler återbruksprojekt på andra ställen efter detta uppdrag, säger Jonas Winnerhed.

Läs även: Så ska Vasakronan spara 100 miljoner med återbruk 

Vasakronan tycker att de lärt sig mycket om återbruk genom projektet och utvecklat både sig själva och förhoppningsvis även påverkat och inspirerat andra att arbeta mer med återbruk.

Vi har ju helt klart utmanat oss själva och flyttat fram våra gränser för hur man kan arbetar med rivningsentreprenader och angriper återbruksarbete.

– Vi har ju helt klart utmanat oss själva och flyttat fram våra gränser för hur man kan arbeta med rivningsentreprenader och angriper återbruksarbete. Det liknar ingenting vi gjort tidigare, säger Stefan Eriksson.

Martina Strand Nyhlin