Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Årets bygge

Lekfull triangel Uppsalas nya ädelsten

Publicerad: 15 Januari 2020, 05:00

Juvelen har landat. Uppsala har fått en ny ambitiös kontorsbyggnad som drar blickarna till sig. Nu nomineras den till Årets Bygge 2020.


Ämnen i artikeln:

SkanskaUppsalaÅrets Bygge 2020

Just denna gråvädersdag glänser det inte så mycket om Juvelens fasad, men alla som har passerat och sett byggnaden i solsken känner till skimret. Kontorsfastigheten ligger i det närmaste på perrongen till Uppsala resecentrum och byggnadens alla olika fasetter ska enligt arkitekterna på Utopia ”spegla olika aspekter av Uppsalaregionen”.  Lite ovanligt i sammanhanget är att det var invånarna själva som via en tävling i Upsala Nya Tidning fick rösta för vilket förslag som skulle vinna arkikekttävlingen. Det blev Juvelen som har haft Skanska både som beställare och huvudentreprenör.

– Uppdraget från kommunen var att byggnaden skulle vara en spektakulär solitär och bryta av från omgivningen. Den skulle uppnå högsta nivå miljömässigt och det har vi gjort i och med certifieringen Leed Platinum, säger Gunilla Dahlstedt, projektchef på Skanskas entreprenörssida.

Från början var tanken att fasaden skulle bestå av metallkassetter. Men valet föll slutligen på ett yttre av betong som målats i tre olika gyllene nyanser. 280 prefabricerade fyrkantiga block som vardera väger runt 12 ton har lyfts på plats.

– Vi hade gärna velat få transportera hit dem på järnväg eftersom den finns precis intill men vi fick inte tillstånd att låta vagnarna stå stilla på spåret den tid som hade behövts, säger Gunilla Dahlstedt.

Att fönstren sitter indragna i fasaden ger all nödvändig solavskärmning. Djupet på kassetterna varieras efter behovet av olika solavskärmning på respektive fasad, från cirka 60 cm på sydöst- och sydvästfasaderna ned till cirka 15 cm på norrfasaden.

Foto: Johanna Åfreds

Efter ett omfattande saneringsarbete, marken var fylld av diesel från tiden som bangård, kunde produktionen starta hösten 2016. Eftersom fastighetsgränsen sammanfaller med huskroppen, och är triangulär även den, blev de logistiska utmaningarna med liten arbetsyta inklämd mellan vägar och järnväg en utmaning.

– Vi var även ett av de första projekten inom Skanska i Sverige med att jobba med säkra zoner, berättar Skanskas projektingenjör Ambjörn Gille.

Arbetssättet har nu slagit igenom generellt på Skanskas byggarbetsplatser i landet.

– Det går ut på att vi genom fysiska avspärrningar skiljer på säkra gångzoner och pågående arbeten inne på bygget, förklarar Gunilla Dahlstedt.

Utmärkande i projektet är även att man arbetat med målet om noll procent farliga kemikalier. Det har gällt ända ner till vilket fönsterputsmedel som fick användas till rutorna i den färdiga byggnaden. Dessutom har projektet uppnått noll procent deponi. Allt restmaterial har fått lov att hanteras så att det kan återgå till kretsloppet, en utmaning i sig när man bygger ett trekantigt hus och allt byggmaterial som bekant är mer åt det fyrkantiga hållet. Till exempel så lades gipset i undertaken på plats separat från mineralullsplattan. Då gick det att sortera restmaterialet och skicka tillbaka det till tillverkarna för återvinning var för sig.

– Vi har inte kunnat köpa in något som vi inte har kunnat göra oss av med. Bara det har krävt en hög grad av planering på alla nivåer, säger Elin Westberg, projektchef på byggherresidan.

Ambjörn Gille instämmer:

– Vi trodde inte att det skulle vara möjligt med noll deponi men det gick. Nu kan ingen av oss tänka oss att jobba i projekt som tänker på annat vis.

Skanskas projektgrupp: Elin Westberg, projektchef på byggherresidan hos Skanska, Gunilla Dahlstedt projektchef på Skanskas entreprenadverksamhet samt projektingenjör Ambjörn Gille.

Foto: Johanna Åfreds

Den svåraste punkten inom Leed bedömer projektledningen dock var att uppfylla energikraven.

– Vi ville nå netto noll i förbrukningen av primärenergi. Värmen och kylan klarade vi men all den el som används i huset klarar vi inte enbart med solcellerna. Därför har projektet bekostat och utvecklat egna vindkraftverk på annat håll i landet, säger Gunilla Dahlstedt.

Taket täcks av solceller som ger 80 000 kilowattimmar per år och hissarna är regenererande och skickar därför el ut på nätet. Huset är kopplat till fjärrvärmenätet. Juvelen har projekterats enligt Skanskas högsta nivå, mörkgrön, i deras interna strategiska kontrollverktyg för produktion och slutprodukt. Juvelen använder även Skanskas egna patenterade metod för att bergkyla. 25 stycken 250 meter djupa borrhål utnyttjar grundvattnets naturliga temperatur för kylförmåga.

– Vi har plockat bort det som brukar fela. Vi använder ingen kompressor utan den enda elen som förbrukas går till pumpar och fläktrum. Systemet jobbar med små differenser i temperatur. Att vi använder vanligt vatten och inga köldmedel tror jag bidrog till att vi fick tillstånd att borra, något som annars är uteslutet i detta område som är vattentäkt, säger Gunilla Dahlstedt.

Byggkostnaden låg enligt Skanska på cirka 300 miljoner kronor. Under 2019 har fastigheten sålts till Vasakronan.

Kort om Juvelen

■ Projektnamn: Juvelen
■ Byggherre: Skanska projektutveckling  
■ Byggentreprenör: Skanska Sverige
■ Hyresgäst: SMHI, Dirac, Base10, VivaMedia, Projektengagemang, PCG Solution, Kambi
■ Projektledning: Skanska Sverige
■ Projekteringsledare: Skanska Sverige
■ Konstruktör: B-Mec, Uppsala
■ Arkitekt: Utopia utvändigt och Temagruppen Sverige invändigt
■ Brandkonsult: Briab
■ Totalentreprenör installationer: Assemblin
■ Totalentreprenör fasad och stomme: Strängbetong
■ Glas och metallpartier: Fasadglas i Uppsala
■ Tätskikt: Icopal
■ Undertak: Aros Akustik
■ Smide: Libro
■ Sedum: Vegtech
■ Solceller: Fasadglas Bäcklin
■ Hissar: Kone
■ Entreprenadform: Totalentreprenad
■ Ersättningsform: Fast pris
■ Entreprenadkostnad exklusive moms: Cirka 300 miljoner kronor

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den lyfter fram exempel på de bäst genomförda projekten som branschen presterar. Segraren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Byggpe 2020.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.