Lidingö har fått ett hus för alla

Det råder febril aktivitet inne i Lidingö Stadshus: Entrén är till brädden fylld med gymnasieungdomar som visar upp sina företagsidéer, utanför den nya restaurangen ringlar kön lång med pensionärer som precis har avslutat ett besök på Mötesplats Centrum och till biblioteket anländer just en skolklass med ungdomar.

Men så här har det inte alltid sett ut.

– Tidigare var huset stängt och introvert och bara till för tjänstemännen som arbetade här eller möjligtvis för de som kom hit för att träffa en handläggare. Men i samband med att vi behövde byta ut alla installationer såg vi vår chans att förvandla Lidingö Stadshus till en attraktiv mötesplats och ett hus för mångfald, berättar Paula Jagric som agerat projektledare för husets hyresgäster.

Stora ytor stod outnyttjade

Stadshuset är byggt 1974 och ritat av professor Sten Samuelsson och Fritz Jaenecke efter att deras förslag vann en arkitekttävling utlyst några år tidigare. Tidsmarkörerna är många och tydliga; modernistisk aluminiumfasad, tvärställda solavskärmande lameller samt en avskalad japaninspirerad trädgård som ringar in byggnaden.

– Vi gjorde beräkningar som visade att tjänstemännens rum stod outnyttjade mellan 60 till 80 procent och att de långa korridorerna och de små rummen hindrade vår verksamhet från att utvecklas. Vi ville öka samverkan och för det krävdes en annan arbetsmiljö, fortsätter Paula Jagric.

Renoveringen har varit omfattande och finansieringen har kommunen löst med att ta in nya hyresgäster på den befintliga yta som omfördelats.

– Bibliotek, ungdomsmottagning och mötesplats är några av de nya verksamheter som finns i huset, berättar Christina Karlemyr, tillförordnad teknik- och fastighetschef vid byggherren Lidingö stad.

Foto: Anders Carlén

Totalt har renoveringen kostat 300 miljoner och pågått under drygt två års tid – utan att stadshuset under den tiden har varit stängt.

– Arbetet gjordes i två faser, där vi under fas ett la mycket tid och resurser på att ta fram ett program. Vi hade stor hjälp av en extern projektledare, Tobias Soläng, som tillsammans med oss och Veidekke såg till att budgeten blev realistisk. Det la grunden för att fas två, själva genomförandet, blev väldigt lyckat, säger Christina Karlemyr.

Veidekkes projektchef Johan Lindblom delar Christina Karlemyrs bild.

– Samverkansentreprenad är en väldigt effektiv form av genomförande där man slipper lägga tid på att diskutera pengar och istället kan fokusera på kvalitet och att bli klar med projektet. Vi sitter ju på samma budget och delar på kostnaden om vi går över den.

Foto: Anders Carlén

Stadshuset består av tre huskroppar med en förenande korridor och renoveringen skedde i en huskropp i taget.

– Vi blåste ut allt, det var stomrent. En stor utmaning var den låga takhöjden med allt som skulle få plats. Det ställde till det för oss eftersom vi skulle placera alla ventilation på taket, berättar Johan Lindblom.

20 hål borrades i berget och alla fönster byttes ut mot energi- och ljudreducerande glas som fick fräsas in i befintliga bågar. Ramen och krav för hållbarhet diskuterades under projektering och genomförandeskedet. Här valdes något högre krav än traditionella BBR-krav. Projektet fick till uppgift att uppfylla och projekteras efter Miljöbyggnad Silver.

– Det var in i det sista oklart vilka hyresgäster som skulle komma på plats vilket i sig påverkade budgeten. Det är skillnad på att bygga en fritidsgård och en läkarmottagning, säger Christina Karlemyr.

Skapat bättre samarbeten

Men budgeten höll och man var klar till utsatt tid. Och numer är de stängda rummen ett minne blott.

– Det var en stor fördel med att göra en temporär flytt först där alla fick chansen att förbereda sig på att jobba mer mobilt. Och att det inte gärna kunde bli sämre än att sitta i en öppen byggarbetsplats med oljud och stök, säger Paula Jagric som menar på att de flesta tjänstemännen är nöjda med sitt nya stadshus:

– Vi jobbar mer tillsammans i dag än vi gjorde tidigare.