Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Bostäder åt unga vuxna? Njaa...

Publicerad: 26 Maj 2010, 13:44

Babyboomgenerationen har blivit vuxna, så kallade "unga vuxna". Nu är de på jakt efter bostäder. Hur möter marknaden deras behov? Byggindustrin har lyssnat på Bofrämjandets debatt.


Det finns paralleller med fyrtiotalistpuckeln, som i skarven mellan 1960- och 1970-talet trevade sig ut på bostadsmarknaden då produktionen av miljonprogrammet var i full gång. Skillnaden är att i dag byggs i stort sett ingenting.

Födelsetalen för babyboomkullen – födda i slutet av 1980-talet och under 1990-talets inledande år – är i klass med fyrtiotalisterna. Men var de ska bo?

Sällan har en ungdomskulls inbrytning på den svenska bostadsmarknaden haft sämre förutsättningar. Utbudet av lediga hyresrätter i storstäder och studentorter är lika med noll och bostadsproduktionen befinner sig på historiskt låga nivåer.

Förra året byggstartade ungefär 17 000 bostäder. Av dessa var 10 000 lägenheter i flerbostadshus och av dem var endast en bråkdel hyresrätter.

Få fart på flyttkedjorna
Bofrämjandet arrangerade för någon vecka sedan en debatt i Stockholm under rubriken: "Nu ska ungdomarna komma in på bostadsmarknaden".

Debattpanelen var belamrad med tunga namn: Mats Odell (ansvarigt statsråd), Johan Skoglund (vd för JM, landets största bostadsproducent), Kurt Eliasson (vd på Sabo), Krister Nilsson (vd för Fastighetsägarna Mellansverige), Catrin Fransson (vd för Swedbank Hypotek), Nicke Grundberg (ordförande för Stockholms Studentkårers Centralorganisation) samt moderatorn Hans Lind (professor på KTH).

De flesta i panelen var överens om att lösningen inte är att bygga särskilda ungdomsbostäder.
Däremot vill man generellt satsa på nyproduktion. Det skulle sätta fart på de så kallade flyttkedjorna och frigöra mindre och billigare lägenheter.

Bostadsminister Mats Odell berättade att hans egna barn kilade in sig på bostadsmarknaden via bostadsrätter, med finansiell backning av föräldrarna.

– Det fanns inga hyresrätter då heller, sade Mats Odell.

Nyproduktion – en droppe i havet
I dagarna presenterade han regeringens nya proposition om hyresbostadsmarknaden. Proppen är resultatet av fem års diskussioner mellan aktörerna på hyresmarknaden, företrädarna för de privata och offentliga fastighetsägarna och hyresgästerna.

De kommunala bostadsbolagens hyresnormerande roll försvinner och de bolagen ska i princip drivas på affärsmässiga principer.

– Syftet är att skapa långsiktigt bra förutsättningar för investeringar i hyresrätter. Men det räcker inte med nyproduktion. Det är en droppe i havet. Vi måste få fart på andrahandsmarknaden.

Mats Odell skulle gärna se en norsk modell. I Norge kan man hyra ut halva sin bostad till andrahandsgäster skattefritt.

– Det har blivit väldigt positiva effekter av detta och det syns även i nyproduktionen där man ofta skapar en extralägenhet som köparen kan hyra ut om han vill, sade Mats Odell.

– Jag hoppas att det nya rotavdraget också innebär en uppmuntran till ökad andrahandsuthyrning, att fler bygger om så att det möjliggör för uthyrning via egen ingång, pentry och bad. Det är en chans att skapa intäkter för ett hushåll, fortsatte han.

Sabo nöjd med uppgörelsen
Kurt Eliasson, vd för Sabo, de allmännyttiga bostadsbolagens intresseorganisation, är nöjd med den uppgörelse som regeringens proposition baseras på.

– Vi har gemensamt lyckats komma fram till ett regelverk som jag verkligen tror kommer att fungera. Osäkerheten har varit en stoppkloss. Nu vet vi vad som gäller. Sedan är det en annan sak att detta inte leder till någon dramatisk ökning av nyproduktionen. Planprocessen bromsar och produktionskostnaderna är helt enkelt för höga om vi ser i stort över landet.

Utgångspunkten för investeringsbeslut är åtminstone en tioårskalkyl och i det perspektivet har dagens låga ränta inte så stor betydelse, hävdade Kurt Eliasson.

– Det är som en smålänning sa till mig: 'Vi bygger inte till vilket pris som helst, bara till rätt pris'.

– Men ökad nyproduktion är heller ingen räddning för de yngre vuxna. Vi måste hitta lösningar inom det befintliga beståndet av bostäder. Våra medlemmar, de kommunala bostadsbolagen, har en övervägande del smålägenheter i sina bestånd. Här skulle nyproduktion av stora lägenheter kunna bidra till att frigöra små lägenheter. Vi måste stimulera flyttkedjorna, sade Kurt Eliasson.

För höga produktionskostnader
Krister Nilsson, vd för Fastighetsägarna Mellansverige, är inne på en snarlik linje.

– Hyresrätten kostar dubbelt så mycket att bygga som folk har råd att betala.
Produktionskostnaderna är för höga, planberedskapen för dålig och byggreglerna är för stelbenta. Alla lägenheter i landet måste kanske inte vara tillgängliga för precis alla människor, sade Krister Nilsson.

JM den aktör som bygger flest bostäder i landet. Det årliga snittet ligger runt 4 000 nystartade lägenheter. JM:s vd Johan Skoglund vill nyansera debatten om produktionskostnader en aning:

– Vi är verksamma i de expansiva storstäderna med stort efterfrågetryck. När det gäller markfrågan lever vi i en verklighet där kommuner säljer till högstbjudande. Just nu är exploateringen av Norra stationsområdet aktuellt i Stockholm. Här säljer staden tomter för uppemot 25 000 kronor per kvadratmeter. Det är vår utgångspunkt kostnadsmässigt innan vi ens har börjat bygga, sade Johan Skoglund.

JM räknar med att dagens marknadstrender står sig och förstärks. Det vill säga urbaniseringen fortsätter att förstärkas. Förra året ökade befolkningen i Stockholmsregionen med 40 000 personer. Trycket från babyboomgenerationen blir starkare och starkare.

Skräddarsydda bostäder
JM räknar med att bostäderna blir mer skräddarsydda oavsett om det rör sig om bostadsrätter, hyresrätter eller äganderätter. Efterfrågan efter mindre yta, och därmed ett billigare totalpris, blir större, men utan att kraven på hög standard minskar.

– Vid sidan av det som sker direkt på marknaden, så tror jag också att samhället och bankerna aktivt måste stimulera ett ökat bostadssparande. Det existerar ju knappt i Sverige. Många ungdomar lägger kanske ett par tusen kronor i månaden utan att blinka på sina mobilfakturor. Här behövs ett visst uppvaknande, sade Johan Skoglund.

– Jag tror också att vi måste få fart på andrahandsuthyrningen. Avdragsrätten ligger i dag på enbart 12 000 kronor, resten blir beskattat. Här skulle regering och riksdag kunna öka utrymmet. Det skulle stimulera uthyrningen. Jag är dessutom övertygad om att det faktiskt finns massor av tomma lägenheter som skulle kunna hyras ut, säger Johan Skoglund.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.