Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

Dyr sanering bromskloss för bostäder

Publicerad: 24 augusti 2016, 05:33

Vissa industriverksamheter kommer att finnas kvar i hamnen. Lantmännens fodertillverkning till exempel.

Foto: Johan Kindbom

Att marksanering ofta blir dyrt vet man i Lidköping där kostnaderna för marksanering blev så höga att man fick skrinlägga en del av bostadsplanerna i nya stadsdelen Hamnstaden. "Det är en stor utmaning för oss att få ihop detta med föroreningar i marken och viljan att bygga", säger stadsbyggnadschef Måns Werner.


Ämnen i artikeln:

marksanering

Måns Werner och kommunens miljökonsult Viktoria Lundborg tar emot uppe i den skybar som byggts i ett av husen i Rörstrands porslinscentrum. Där har man utsikt både mot Vänerns horisont, mot Kinnekulle och mot Lantmännens gigantiska silos.

– Allt du ser runt oss – från stranden upp till järnvägen är utfylld mark, allt! Det är ett enormt område, med många komplicerande faktorer, i en liten stad, säger Viktoria Lundborg och slår ut i en 360-gradig gest omkring sig.

När Lidköpingsbon Viktoria Lundborg var ung var hamnen en del av staden hon aldrig befann sig i.

– Man tänkte knappt på att den fanns, säger hon.

Viktoria Lundborg och Måns Werner från Lidköpings kommun är glada att Lidköping nu kan få en stadsdel närmare Vänern.

Foto: Johan Kindbom

Att komma närmare Vänern har visserligen länge varit ett mål för Lidköping. Men bostäder vid stranden var inte aktuellt. Man fyllde i stället området mellan staden och Vänern med last på last av industriskräp och byggde ett enormt industriområde.

Vissa industriverksamheter finns ännu kvar – men många har lagts ner. Så nu står man med ett 60 hektar stort område med PAH och bly bland annat från den gamla oljedepån och Rörstrands nedlagda porslinsfabrik.

Rörstrandsområdet har sålts till ett lokalt fastighetsbolag som skapat ett shopping­turistmål kring porslinsmuseet. Men mellan staden och stranden finns alltså stora ytor som skulle kunna funka för bostäder.

Så efter många års arbete har kommunen nu kommit fram med ett samrådsförslag för de första sjönära kvarteren. Men vägen dit har varit lång.

Miljökartläggningen har gjorts med markprover, forskning i gamla arkiv och via intervjuer med gamla Lidköpingsbor.

– Hembygdsföreningen fick rycka in och granska historieskrivningen, säger Viktoria Lundborg.

Den gamla oljedepån är övergiven i väntan på användning.

Foto: Johan Kindbom

Tanken var först att bygga ut den gamla oljedepån med sina övergivna cisterner tillsammans med området runt båthamnen, och senare även det stora området intill Rörstrand.

Men snart insåg man att saneringsprojektet skulle kosta flera hundra miljoner kronor.

– Det ledde till en stor debatt i media och till slut fick man tänka om helt i det här området och skippa planerna på bostäder, säger Måns Werner.

Området blir nu därför parkering för besökare till stranden och hamnen, och upplag för rena jordmassor som kan användas i byggprojektet.

När det gällde bostadsbyggandet riktade man i stället in sig enbart på Framnäs båthamn.

Nu har en detaljplan ställts ut på samråd för de första kvarteren i hamnen. Det blir totalt nio hus med pampig utsikt mot vattnet.

För att skapa intresse för området och öppna upp det för allmänheten har man startat bygget med att rusta upp båthamnen med soldäck i kebonyträ och förstärkta kajer.

När Viktoria Lundborg och Måns Werner visar upp den trädoftande hamnen håller regnskurarna solbadare borta, men bilar kommer körande för att stanna till och få lite sjöutsikt från kajen.

Den nya stadsdelen har fått den nya stadsdelen med en förstärkt kaj med soldäck.

Foto: Johan Kindbom

Husen förväntas vara klara 2021 och har väckt stort intresse. Att börja med ett mindre projekt så här är ett bra sätt att undersöka kalkylerna för hur mycket man har att röra sig med när det gäller marksaneringskostnader.

– Vi vill testa lite och se – kan kurvan gå uppåt när det gäller bostadspriserna här i Lidköping? säger Måns Werner.

Ytterligare miljöproblem från den gamla tidens stadsplanering är reningsverket som ligger i exploateringsområdet och måste flyttas. Dessutom leds dagledningarnas vatten ut i Vänern väster om det planerade bostadsområdet. Detta vill man lösa genom att rengöra vattnet i reningsdammar innanför en konstgjord strandbank med parkmiljö. Massupplaget på oljedepån kommer till nytta när man bygger strandbanken, vars dammar även kan fungera som översvämningsdammar.

– Det jag gillar med idén om strandbanken är att det är ett sätt att koppla ihop centrum med vattnet genom något som är till för alla Lidköpingsbor, säger Måns Werner.

Hela marken runt Rörstrand är proppfull med gammalt porslin.

Foto: Johan Kindbom

När det gäller nästa stora del i projektet – att bygga på porslinsområdet – vet man inte hur man ska gå vidare.

För att illustrera varför tar Viktoria Lundborg med Byggindustrin in i ett buskage. Där är marken mellan buskarna helt mosaikfärgad av porslin från serviser som Swedish grace och Blå eld.

– Vi har grävt provgropar på flera ställen norr om Rörstrand. Det är bara porslin – överallt. Vi kommer aldrig kunna ta bort allt. Vi får hitta alternativ – till exempel gräva bort översta halvmetern av marken och täcka över resten på något sätt, och vi får bygga där det är minst förorenat, säger hon.

Ett nytt bidrag från Regeringen ska hjälpa mindre kommuner att sanera inför bostadsbyggen på industriförorenad mark. Men Viktoria Lundborg vet ännu inte om det nya marksaneringsbidraget kan hjälpa Lidköping.

Läs mer: Sala först ut att få bidrag.

Viktoria Lundborg har bland annat haft frågetecken kring hur långt gången en detaljplan måste vara för att man ska kunna söka bidraget. Lidköping måste kunna vara säkra på finansieringen för att göra en detaljplan och därför känna till sådana faktorer som bidrag innan de beslutar om eller lägger fram detaljplanen, så kraven på antagen plan riskerade att bli ett moment 22.

Men efter att ha läst Naturvårdsverkets uppdaterade direktiv som kom i somras är hon mer positiv.

– De verka ha mjukat upp kravet på att detaljplanen behöver vara antagen och vunnit laga kraft jämfört med hur det lät förut, så jag är försiktigt optimistisk för Lidköpings del! Det kan faktiskt vara värt att ta en ny vända och se om det är möjligt att söka bidrag till någon del av Hamnstaden, säger hon.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

marksanering

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.