Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Gammal eller ny bostadsrätt

Publicerad: 31 Augusti 2009, 10:27

Gammalt är lika med fint när man ska köpa lägenhet. Och finast är sekelskifte, därefter funkis. Nyproducerade lägenheter har behandlats lite styvmoderligt. Men ett skifte har tagit form. Byggindustrin har pratat med flera aktörer och fått en bild.


Högt i tak, spegeldörrar, gärna fungerande kakelugnar. Många drömmer om att bo ståndsmässigt, på svunna tiders sätt. Men det finns inte gamla lägenheter i städernas centrala delar för alla. Dessutom börjar allt fler se fördelarna med något alldeles nytt, och den bekvämlighet det kan erbjuda, något som kanske passar allt fler som har en stressad livsstil.

Claudia Vörmann på Mäklarsamfundet pekar på två faktorer som får kunder att köpa nyproduktion direkt från byggherren.
Dels föredrar allt fler kunder nyproduktion när det är hektiskt på bostadsmarknaden. Kunden tycker att det är skönt att slippa budgivningar och i stället köpa till ett fast pris. Man slipper dessutom underhåll. Alla vill inte börja med att renovera. Det är helt enkelt en fråga om bekvämlighet, säger Claudia Vörmann.

Andreas Koskinas på Södermäklarna i Stockholm menar, i likhet med Claudia Vörmann, att nyproduktion är populärt för att allt är fräscht och iordninggjort, man behöver inte renovera och fixa själv. Dessutom bygger man snyggt numera, med öppen planlösning, stora fönster och så bygger man högt i tak igen.

Dag Cavallius är arkitekt på Nyréns arkitektkontor i Stockholm. Han menar att något har hänt de senaste tio–femton åren; man har en annan filosofi. Både samhället, byggherrar och konsumenter ställer starkare krav. Konsumenten vill inte bara ha en boendefunktion utan även få en positiv upplevelse av att vara hemma. Dessutom har mediers intresse för boende och heminredning ökat.

Har nyproduktion fått högre status?
– Det första jag tänker på är stadsbyggandet. Det man byggde under 60-, 70- och tidigt 80-tal var i grunden fina bostäder men det som var negativt var läget och sammanhanget; upprepningen, storskaligheten och enformigheten.
– Arkitekters rykte har blivit bättre, i alla fall än det var närmast efter miljonprogramtiden.


Miljonprogramfasad i Stockholm. Foto Adam Odelfelt

När skulle du säga att det skiftet ägde rum, att arkitekten åter hamnade i fokus med sina mindre enformiga ambitioner?
– På 80-talet, då jag kom ut och började jobba, var vi stolta och entusiastiska. Vi byggde ett väldigt fint bostadskvarter med 160 lägenheter i Karlstad som vi fick mycket uppskattning för. Efter det tycker jag att 60- och 70-talets storskaliga rationalitet inte upprepats på samma sätt.

– Ser man krasst på det tror jag att även upplåtelseformerna, den stora ökningen av bostadsrätter, påverkat nyproducerade bostäders status. Hittar ett byggbolag en fin tomt så är de givetvis angelägna om en vackert utformad arkitektur för att därmed kunna sälja bostäderna dyrare. Det följer ju marknaden, och det lönar sig att bygga exklusivt. Jag tror att allmännyttan, som bland annat står för långsiktig förvaltning, har fått lite draghjälp vad gäller gestaltning i konkurrensen med andra bostadsproducenter.

– Miljonprogrammet byggdes ju främst åt allmännyttan. Byggandet då var den tidens svar på delvis andra bostadssociala problem jämfört med i dag.

Andreas Koskinas på Södermäklarna säger att rent ekonomiskt var nyproduktion tidigare, för cirka fem år sedan, en bra ekonomisk investering.
– Priserna var lägre jämfört med funkis och sekelskifte, som har sin tidstypiska charm. Alla lägenheter har iochförsig sin tidstypiska charm, men just stuckatur i taken och öppna spisar var väldigt efterfrågat. I dag är nyproduktion minst lika populärt. Det är kostsamt att köpa nyproduktion, dessutom är avgifterna högre. Till följd av detta har exempelvis Hammarby sjöstad blivit ett område med mest människor med god inkomst, många välutbildade, många är ekonomer.

Läget på en bostad är självklart en väsentlig faktor.
– I Stockholms innerstad är sekelskifteslägenheter på topp. Strax därefter kommer funkis och nyproduktion ungefär lika. Men prisbilden ser ut så att nyproduktion är dyrare än gamla lägenheter i innerstan. Dock är nyproduktion något billigare utanför tullarna än i innerstan. Och där byggs ju den mesta nyproduktionen, inte så ofta i city, säger Andreas Koskinas.

Ann-Margret Haglund, projektchef på JM, berättar:
– Den stora boomen för nyproduktion var miljonprogrammet. Människor hade bott trångt och armt. Det ingick i tankarna och drömmarna om en bättre standard. Efter det började man även renovera det gamla beståndet som då fick ett uppsving.

Hon säger att JM har haft en konstant ökning av lägenhetsproduktion, med några dippar i början av 90-talet, runt 2002 och så dippen i fjol.
– Den ökningen beror självklart på behovet av lägenheter, med en stor inflyttning i regionen, säger Ann-Margret Haglund och förklarar:
– De gamla fastigheterna har ju sina kvaliteter; främst är de väl belägna, de ligger centralt. Miljonprogramslägenheterna är ofta välplanerade men husen och områdena är storskaliga och inte så attraktiva. Men det finns nyproduktion med hög status, goda lägen plus någon extra kvalitet, sjönära exempelvis, såsom i Hammarby sjöstad eller Luxområdet.

Ökar efterfrågan på nyproduktion?
– Ja, det behövs ju fler lägenheter. Dels på grund av att efterfrågan ökar på större ytor men också att människor vill göra en bostadskarriär. I snitt bor en person i sju olika lägenheter under sitt liv, tidigare kanske man flyttade in och bodde i en och samma lägenhet under hela sitt vuxna liv. Så är det ju befolkningsökningen – Stockholm ökar med 30 000 personer per år: invandring, födslar och inflyttning från andra orter; Stockholm har ju universitet och högskolor, jobb, et cetera.


Illustration från Finnboda varv, beställare är HSB. Arkitekt Dag Cavallius, Nyréns Arkitektkontor.

Är det status att bo i nyproduktion?
– Nja, status? Att flytta till större och bättre... är det status? Kanske; vad är det som driver människor egentligen? Många tycker att det är bekvämt att köpa något nytt och fräscht, att inte behöva renovera. Det kan vara svårt att få tag i hantverkare som gör det bra. Dessutom är det dyrt att renovera även om arbetskostnaderna nu halverats med rot-avdraget.
– Men på JM ser vi nog mer till behovsbiten än till statusboende. Vi bygger ju i takt med efterfrågan.

Tomas Eriksson, pressansvarig på JM, vill dock bredda bilden:
– Man kan säga att det dels handlar om status. Människor söker sin identitet genom saker och ting, och även genom sitt boende. Den tendensen blir starkare. En annan faktor är att många vill bo bekymmersfritt, utan större underhåll.

Försöker JM att blanda beståndet inför ett bygge?
– JM gör noggranna undersökningar inför ett projekt, för att fastställa vilka kunderna är och hur deras önskemål och behov ser ut. Sedan försöker vi profilera ett bostadsområde enligt målgruppens behov.

Hur påverkar det heterogeniteten i samhället?
– Vi bygger ju mer i storleksklassen kvarter, än hela förorter.

Just nu menar Andreas Koskinas att det är svårt att säga hur nyproducerade lägenheter säljer med tanke på krisen, som har gjort att det står stilla lite grann. Men på visningarna på Liljeholmskajen går det bra, intresset har varit stort.
- Och vad jag vet så har Skanska och JM sålt slut på sina nyproducerade lägenheter i innerstan, trots priserna, säger Andreas Koskinas och tillägger:
– Häromdagen sålde jag en tvårumslägenhet om 52 kvadratmeter på Sjövikshöjden i Liljeholmen. Priset per kvadratmeter var 40 000 kronor. Snittpriset på en lägenhet på Södermalm, motsvarande storlek, oavsett nyproduktion eller äldre fastighet, är 48 000–50 000 kronor per kvadrat.

Ingrid Gallagher - ingrid@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.