Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Göteborg kämpar för att nå mål om byggemenskaper

Publicerad: 16 Mars 2018, 05:00

”I Tyskland talar man om hur de sett att den sociala gemenskapen ökar även utanför husets väggar i stadsdelen när det kommer in byggemenskaper”, säger Pernilla Ottosson på Inobi som är konsult inom byggemenskaper.

Göteborg har ett mål att anvisa 5 procent av all bostadsmark till bo- eller byggemenskaper. Vilka är de största utmaningarna för att få det att bli verklighet? CMB bjöd nyligen in till ett föredrag om ämnet.


Fastighetsnämnden i Göteborg har sedan 2016 som mål att fem procent av det som markanvisas ska vara bo- eller byggemenskaper. I byggemenskaper samlas människor som tillsammans vill agera byggherre. Till bogemenskaper räknas exempelvis kollektivhus med en större del gemensamma ytor än vad som är vanligt.

– Man kan säga att byggemenskap är ett sätt att bygga och bogemenskap ett sätt att bo, förklarar Lea-Vanessa Lohr, utvecklingsledare på fastighetskontoret på Göteborgs stad.

Centre for management of the built environment (CMB) på Chalmers i Göteborg anordnade nyligen en träff i ämnet. Det var stort intresse med över 100 anmälda, både fastighets- och entreprenadföretag, byggemenskapsgrupper och arkitekter. Byggemenskaper är vanliga bland annat i Tyskland. Hittills har dock inte Göteborg med sina höga ambitioner inte nått målet om fem procent.

Lea-Vanessa Lohr, utvecklingsledare på fastighetskontoret på Göteborgs stad.

– Målet är inte kopplat till färdigställandet utan till markanvisningarna. Vi trevar oss fram för att hitta rätt sätt. En viktig fråga som vi ser över är hur vi brukar markanvisa. Ofta sker det innan själva planprocessen men det är inte det bästa för byggemenskaper eftersom de behöver en kortare tidsprocess vilket kan uppnås om man markanvisar på redan detaljplanelagd mark, säger hon.

Förra året markanvisades cirka 4 000 bostäder i Göteborg, vilket gör att andelen bo- och byggemenskaper egentligen skulle ha behövt vara 200 stycken. Statistiken för 2017 är inte helt klar ännu men stadens egna siffror visar på cirka fem anvisningar till bygg- och bogemenskaper. 2016 markanvisades inget till denna kategori.

– I år räknar vi med att anvisa ungefär 2 000 lägenheter totalt. Att hundra av dem skulle vara bo- och byggemenskaper känns som ett lite lättare mål att nå.

Förutom att se över hur markanvisningarna går till jobbar kommunen med att hitta och hålla kontakt med ett antal byggintresserade grupper. Det handlar om att informera om processen och vilka förberedelser de behöver göra och vilka konkreta platser det skulle kunna handla om.

Vilka är det som vill ge sig in i att bygga på detta vis?

– Det är väldigt blandat men om jag skulle välja ut två kategorier som är lite vanligare så är det dels arkitekter eller byggfolk som vill bygga själva eller så är det äldre som vill påverka sitt boende innan de blir pensionärer, säger Lea-Vanessa Lohr.

Pernilla Ottosson på Inobi är konsult inom byggemenskaper. Hon berättar att intresset just nu är stort i många kommuner men att alla väntar på exempel på genomförda projekt innan de är redo att gå vidare.

– I Tyskland talar man om hur de sett att den sociala gemenskapen ökar även utanför husets väggar i stadsdelen när det kommer in byggemenskaper. Den sociala exklusionen minskar liksom exempelvis skadegörelse. I och med att det är de som ska bo och förvalta huset som är byggherrar har det även lett till energismartare och miljövänligare byggnader.

För att fler byggemenskaper ska kunna förverkligas i Sverige krävs att det inte finns osäkerhet kring finansieringsbiten från bankernas sida och att kommuner anvisar på kvalitet snarare än pris, påpekar hon.

– Vallastaden i Linköping, Rosendal i Uppsala och i Göteborg finns ambitioner att jobba mer med mindre byggherrar.

Pernilla Ottosson är hållbarhetskonsult från början med bakgrund på NCC. Byggemenskaper är enligt henne ett spännande sätt att jobba med deltagandeprocesser och flytta makten till de boende.

– Jag ser byggemenskaper som ett stadsutvecklingsinstrument för både social och miljömässig hållbarhet, säger hon.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.