Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Hinder för svenskt bostadsbyggande

Publicerad: 15 December 2015, 16:06

Slutbetänkandet "Plats för fler som bygger", som lämnades i dag, pekar ut vad det är som hindrar bostadsbyggandet och konkurrensen på området i Sverige. Det är till stor del i kommunerna det måste till förändringar, enligt utredningen.


Ämnen i artikeln:

regeringenbostadsbyggande

Enklare LOU-regler, större enhetlighet mellan kommunernas byggkrav och tillämpningen av PBL, underlättande för utländska aktörer att delta i upphandlingar, hårdare byggnationskrav från kommuner på byggherrar som fått byggrätter, ökad transparens samt digitalisering av planprocessen, det är några av förslagen i slutbetänkandet ”Plats för fler som bygger” som lämnades till regeringen i dag, tisdag.

I dag, tisdag, lämnades slutbetänkandet ”Plats för fler som bygger” till regeringen. Målsättningen har varit att identifiera vilka hinder som finns och vad som kan göras för att förbättra konkurrensen inom bostadsbyggandet i Sverige för att därmed öka bostadsbyggandet.

Utredningen har identifierat ett antal faktorer som hämmar bostadsbyggandet och konkurrensen på området, men avfärdar också några.

När det gäller kreditrestriktioner, som exempelvis amorteringskrav, ser inte utredningen att det skulle hindra bostadsbyggandet. I alla fall inte där det finns en efterfrågan. Den finner inte heller några belägg för att mindre byggföretag skulle missgynnas vid kreditbedömningar.

Något som hämmar konkurrensen, enligt utredningen, är dock att olika typer av etableringshinder leder till att utländska aktörer aldrig lämnar anbud på allmännyttans upphandlingar. Allmännyttans förkärlek för att använda sig av totalentreprenader pekas också ut som ett hinder för att få mindre byggföretag att lämna anbud. Ett förslag i utredningen är att ge upphandlingsmyndigheten i uppdrag att se över behovet att upphandlingsstöd för allmännyttiga bostadsbolag, som därmed skulle kunna få bättre möjligheter att använda sig av entreprenadformer som passar även mindre aktörer.

Kommunernas särkrav är en annan bromskloss enligt utredningen. Med enhetliga byggkrav i fler kommuner skulle det bli lättare att tillämpa industriellt byggande med ”typgodkända” hus, vilket skulle öppna dörrarna för utländska aktörer och jämna vägen för stordriftsfördelar och ett effektivare byggande. Detsamma gäller kommunernas förhållande till PBL (Plan- och Bygglagen). Utredningen kommer fram till att kommunerna tillämpar och tolkar den så olika att det blir närmast nödvändigt att ha detaljerade lokalkunskaper om man som byggare ska vara med i matchen, vilket effektivt stänger utländska aktörer ute. Även där efterlyser utredningen större enhetlighet och transparens för förbättrad konkurrens.

När det gäller kommunernas planmonopol visar utredningen att det i dag sätter hinder i vägen för bostadsbyggandet.  Ett är att kommuner kan dra sig för att detaljplanera ett område för att det samtidigt för med sig kostnader i form av exempelvis infrastrukturinvesteringar, eller att det kan leda till protester från väljarna. För att komma runt den problematiken vill utredningen att regeringen stöder utvecklingen av en digitaliserad planprocess samt att Boverket får i uppdrag att utfärda föreskrifter och får begreppsansvar för de delar av PBL som berör detaljplaner.

En annan paradoxal situation är att det finns byggrätter i detaljplanerade områden som inte utnyttjas. Där pekar utredningen på möjligheten att kommunerna kan ställa hårdare krav på de aktörer som fått byggrätter att också bygga bostäder där inom rimlig tid.

Mattias de Frumerie

Formgivare

mattias@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

regeringenbostadsbyggande

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.