Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

KOOPERATIVT HYRESBOENDE

Publicerad: 17 September 2008, 12:18

Kooperativa hyresrätter är undantagna från bruksvärdessystemet och har fri hyressättning. Med de boendes egna insatser som grundplåt blir den hotade hyresrätten återigen ekonomiskt möjlig.– Här finns en växande marknad som ingen av de stora byggherrarna hakat på ännu, säger konsulten Lars Malmgren.


AV JOHANNA ÅFREDS

– Koooperativt hyresrättsboende kommer att bli framtidens melodi enligt Lars Malmgren. Han har hjälpt ett tjugotal föreningar igång sedan lagstiftningen öppnade för boendeformen år 2002. Enligt honom finns det flera anledningar till att detta är ett boende som ligger i tiden. En är att de ekonomiska förutsättningarna för att bygga hyresrätter förändrats radikalt den senaste tiden.

– Subventioner och bidrag har försvunnit. I och med de kooperativa hyresgästernas egna insatser får man en medfinansiering som gör att det ändå kan bli möjligt att bygga hyresrätter, säger Lars Malmgren.

– Ytterligare en viktig faktor som borde attrahera byggherrar och entreprenörer är att den kooperativa hyresrätten är undantagen från bruksvärdessystemet. Det är hyresgästerna själva och deras valda ledamöter som fattar beslut om vilken hyra som ska gälla för varje enskild lägenhet. Byggherren förhandlar endast om blockhyran.

– Eftersom det är de boende själva som tar gemensamt ansvar för boendekostnaden finns ingen given koppling till bruksvärdessystemet. Vill de ha en högre kostnad för att till exempel bygga en bastu kan de gemensamt besluta om det.

TRYGGT OCH TACKSAMT
Ur fastighetsägarperspektiv är det tryggt och tacksamt med hyresgäster som sköter det mesta av administration och förvaltning själva. Istället för att ha ett kontrakt med varje enskild hyresgäst är det föreningen som tecknar ett enda blockhyresavtal.

Föreningen sköter sedan allt arbete kring in- och utflyttningar, tar in hyran, trappstädning, gårdsskötsel med mera. Slitaget på fastigheterna blir minimalt när alla är rädda om sitt boende. Sist men inte minst finns en växande efterfrågan, särskilt bland landets pensionärer.

VÄXER I ALLA ÅLDRAR
– Det finns en halv miljon fyrtiotalister som ska gå in i en ny fas av sitt boende. De är pigga och vill hitta varandra. De frigör kapital från villan, samtidigt är de vana att ha synpunkter och vill behålla sin påverkansrätt, säger Lars Malmgren.

I takt med att kommunerna gjort det svårare för äldre att få plats på serviceboende ökar behovet av gemenskap.

– Många sjuttio- åttioåringar vill komma bort från trädgård, trappor och tristess, säger han.

Det idébaserade livsstilsboendet växer i alla åldrar. Under sommaren har Lars Malmgren inlett ett samarbete med Svenska kyrkan i Knivsta.Genom åren har han kontaktats av allt ifrån kvinnogrupper med utländsk härkomst till motorcykelentusiaster som vill bo kooperativt. Men hittills har bara fåtalet sett sina idéer förverkligas.

Bankerna känner helt enkelt inte till den kooperativa upplåtelseformen och är ovilliga att låna ut pengar.

– De gånger kreditgivarna säger nej handlar det ofta om ren okunskap. De har aldrig tidigare lånat ut pengar till något liknande. Det handlar också om att kreditgivningen mer och mer riktats mot att öka den enskilde låntagarens låneandel, istället för att lägga det på föreningen.

I mindre städer och glesbygd gör fastighetsvärderingen även att marknadsvärdet ofta blir för lågt och vare sig banken eller de som vill bygga känner till att banken kan få en utökad kreditgaranti genom den statliga Bostadskreditnämnden. En regel som gynnar den kooperativa hyresrätten.

Ändå är det just i mindre och mellanstora kommuner som de flesta kooperativboenden har byggts de senaste åren.

HITTA ALTERNATIV
– I storstäderna har det funnits en marknad för att bygga både bostadsrätter och hyresrätter ändå. Men om den situationen förändras måste även storstäderna hitta alternativ.

– Intressegrupperna har visat att det finns ett behov och snart kommer entreprenörerna vara redo att fånga upp det, tror Lars Malmgren.

En växande marknad ser Lars Malmgren i de omfattande renoveringarna av miljonprogrammet. Om de görs på ett framåtsyftande sätt kan de boende göras långsiktigt delaktiga vilket samtidigt skulle lösa en del av de problem som finns i dessa områden idag.

– Många hyresgäster i miljonprogramsområdena vill ha mer inflytande och kunna påverka sina boendekostnader men de vill inte ombilda till bostadsrätt. Görs istället en ombildning till kooperativa hyresrätter i det befintliga beståndet krävs ingen insats.

– Allmännyttan skulle få en bättre dialog med de boende som leder till ett engagemang och strukturella förändringar i området som håller på lång sikt.

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.