Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

Ny rapport om bostadsmarknaden: Hushållens skulder är inte så farliga

Publicerad: 5 december 2013, 16:10

”Hushållens skulder för sitt boende är inte så farliga som man tror. Det hade Ted Lindqvist, vd för konsult- och utredningsföretaget Evidens som slutord när han presenterade en rapport om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden på ett seminarium på torsdagseftermiddagen.


Han stöder sig på det faktum att hushållen med de största skulderna samtidigt är de som har de största tillgångarna och största inkomsterna.  Samtidigt har hushållen som grupp ett positivt sparande. Tillgångarna är betydligt större än de samlade skulderna.

Rapporten  koncentrerar sig i huvudsak kring två större frågor. Varför har hushållens skuldkvot ökat och hur hållbar är skuldnivån.

Förklaringen till den stigande skuldkvoten är förändringarna i bostadsfinansieringen, visar rapporten. Ökningstakten var särskilt snabb 2004-2005 och 2009- till 2010.

Mätt som skuldkvot  – det vill säga de samlade lånen i förhållande till hushållens samlade inkomster – steg den  från cirka 120 procent i början av 2000-talet till drygt 170 procent 2010. I år ligger skuldkvoten på 125 procent.

Det som driver priserna i storstadsregionerna är den starka inflyttningen, det låga byggandet av nya bostäder och att hushållen sedan 1990-talet finansierar både nybyggnationen och omvandligen av hyresrätter till bostadsrätter. Dessa faktorer ligger bakom närmare 90 procent av prisutvecklingen och utgör ingen bostadsbubbla , är rapportens slutsats.

–Glöm skuldkvoten, den är inte avgörande, menade Ted Lindqvist, som i stället efterlyser politikernas svar på hur vi ska finansiera storstadens expansion.

NCC:s koncernchef Peter Wågström, tillsammans med JM, NCC, Peab, Veidekke och Sveriges Byggindustrier är beställare till rapporten.

Han efterlyser en nationell bostadsförsörjningspolitik för 20 – 30 000 fler bostäder än i dag per år.

–Nästa år är det val. Alla pertier måste positionera sig. Vi uppmanar dem att inte låsa sig i frågor där man måste ha samsyn för att lösa problemen. Undvik därför hyressättningsfrågan. Satsa i stället på förenklingsfrågorna. Gör gärna byggmomsen till en nationell fråga.

Riksbanken

Oron över hushållens skulder för sitt ägande har återkommande angetts som skäl av riksbanken att behålla sin reporänta på en nivå som klart överstiger inflationen i Sverige.

På seminariet kritiserade två tidigare vice riksbankschefer riksbankens nuvarande penningpolitik.

–Penningpolitiken är inget bra medel att påverka skuldsättningen med, menade tidigare vice riksbankschefen Lars E O Svensson. Den leder enbart till för låg inflation, högre arbetslöshet och högre reala skulder för hushållen. Han betecknade riksbankens nuvarande linje att bedriva en stramare penningpolitik än nuvarande inflation som ”leaning against the wind”.

–Det är kontraproduktivt och gör bara problemen värre, menar han.  Han belyste detta genom att sätta upp tre enkla ekvationer:


den reala skulden är en kvot för nominella skulder genom prisnivån

skuldkvoten är nominella skulder genom disponibel inkomst

belåningsgraden är nominella skulden genom nominellt värde på bostade


–Man får inte glömma att penningpolitiken inte bara påverkar täljaren i ekvationen utan även nämnaren, sade han. Riksbanken för en stram penningpolitik för att begränsa hushållens skuldsättning samtidigt som en lägre inflation än förväntat ökar hushållens reala skuldsättning och belåningsgrad. Därmed försvagas hushållens balansräkning, betonade han.

Detta ökar risknivån för hushållen trots att riksbanken ambitioner är att minska dem, enligt Lars E O Svensson.

Förre vice riksbankschefen Irma Rosenberg underströk att begränsningarna i hyresrätternas spelar en avgörande roll roll för den ökande skuldsättningen. Bostadsmarknadens finansiering har sedan 1990-talet privatiserat genom att få längre kan bygga hyresrätter på grund av kvarvarande hyresregleringen.

–Det är sant,  kommenterade Björn Wellhagen,  bostadspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier. Men i dag vågar ingen politiker göra något åt det problemet.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.