Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag02.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Nya bostäder byggs på föråldrade data

Publicerad: 31 Maj 2017, 04:00

Det saknas en nationell strategi för att hantera klimatförändringarnas påverkan på byggandet i form av exempelvis översvämningar.

Foto: Lars Hedelin / TT

Med bostadsbyggande på rekordnivåer och stora pågående infraprojekt brådskar det med regler och metoder som också säkrar att det nya som byggs också klarar av stora förändringar i klimatet.


Sverige saknar en samlad nationell strategi för hur olika samhällssektorer, inklusive bygg, ska klara förändringar.

– De 700 000 – eller kanske mer realistiskt 400 000 nya bostäder – vi nu bygger till 2025, kommer alla att utsättas för klimatförändringar under de femtio, hundra år eller längre som de brukas, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier. Så snabbt sker klimatförändringarna.

Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.

Flera färska rapporter och utredningar nu fasta på detta ur olika synvinklar. En central roll spelar även översynen av Boverkets byggregler, BBR.

Nyligen publicerades rapporten ”Bygga för ett framtida ändrat klimat – fokus fuktsäkerhet” från Sveriges Byggindustrier och RISE med finansiering av SBUF, företagen i FoU-Väst och Västra Götalandsregionen. Den är en förstudie med fokus på ökande fuktproblem och översvämningsrisker.

En slutsats i arbetsgruppen bakom rapporten är att när dagens byggande styrs av Boverkets byggregler och föreskrifter, BBR, baseras det på statistik och föreskrifter med ett par decennier eller mer på nacken, menar Pär Åhman, FoU-ansvarig på Sveriges Byggindustrier och projektsamordnare i rapportens arbetsgrupp.

– Det är självfallet en stor svaghet att dagens regler inte är mer framåtblickande, säger han.

Pär Åhman, FoU-ansvarig på Sveriges Byggindustrier.

I en utredning Boverket själv gjorde i fjol (Boverket 2016) kunde det konstateras att byggnader utformas i dag för att klara morgondagens klimat utifrån historiska data. Därför ville Boverket öppna för att ersätta dessa med klimatscenarier.

Till Sveriges Byggindustriers rapport knöts ämnesexperter från RISE Research Institutes of Sweden (tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). De lyfte framförallt behovet av att anpassa bebyggelse till ökad regnbelastning, ökade risker för översvämningar, ökad temperatur och i samband med det ett ökat fuktinnehåll i luften. Förutom fuktrisker kan klimatändringarna också påverka det termiska klimatet i byggnaderna.

Rapporten grundas vidare på intervjuer och workshop med företrädare för byggherrar, fastighetsägare och kommunföreträdare i Västsverige, försäkringsbolag, SKL, SMHI, Boverket och Lunds tekniska universitet och Chalmers.

I mars lade Statens Geotekniska Institut, SGI, fram sin handlingsplan för ”Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat”.

– Vi saknar visserligen en nationell handlingsplanför klimatanpassning i Sverige men det betyder inte att ingenting görs, säger Kerstin Konitzer på SGI som ansvarar för deras handlingsplan.

Kerstin Konitzer, SGI.

Det ligger på kommunerna att planera för att minimera riskerna och regeringen har sedan 2009 avsatt cirka 100 miljoner per år för kunskapsuppbyggande insatser.

– Vi gör redan mycket och levererar underifrån. Vi ligger faktiskt långt framme i utvecklingen, säger Kerstin Konitzer.

Den 31 maj kommer den statliga utredningen ”Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat” som ska föreslå hur ansvaret fördelas mellan stat, kommun, landsting och enskilda inför klimatförändringarna.

Ytterligare en viktig faktor är den översyn som den av bostadsminister Peter Eriksson tillsatta tvåmannakommitté med Anna Sander, projektledare för stadsutvecklingsområdet Rosendal i Uppsala kommun, och Kurt Eliasson, tidigare vd i Sabo, har startat över Boverket och BBR som ska arbeta under tre år och modernisera regelverken.

Denna kommitté har även möjligheter att föreslå förändringar i regelverken, att ställa krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar redan under utredningens gång.

Politiskt har den rödgröna regeringen sagt att en nationell plan ska vara framme under mandatperioden, det vill säga före valet 2018.

SGI:s Kerstin Konitzer har själv en bakgrund från SMHI som även kretsen bakom Sveriges Byggindustriers och RISE:s rapport lutar sig mot. Sveriges Byggindustriers rapport är en inledande översikt och planer finns på ett fortsatt och fördjupat forskningsprojekt som kan stödja byggsektorn i det trots allt praktiskt inriktade arbetet att utveckla teknik, material och metoder med sikte på 2030 och 2050.

Tema för seminarium i Almedalen

I Almedalen kommer både SGI och Sveriges Byggindustrier att medverka i samma seminarium den 4 juli tillsammans med miljöministern för att diskutera klimatutmaningen från olika utgångspunkter.

Lars Tullstedt, chef för kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier, kommer där att ta upp de särskilda rekryteringsbehoven som byggsektorns klimatutmaningar medför.

Det är något de byggföreträdare som medverkat i Sveriges Byggindustriers förstudie är mycket medvetna om.

– Det går fort nu och vi bygger mycket. Vi har tydliga regler internt här på Peab, säger Jonas Averius som deltagit i arbetsgruppen. Det betyder att de framtida ändringarna i klimatet inte är något vi ska hantera i framtiden, vi måste göra det nu. Husen ska ju stå i hundra år.

Peabs tekniske chef Andreas Furenberg Ring som följt guppens arbete via Jonas Arverius är inne på samma linje:

– Det räcker att titta på klimatskillnaderna mellan Göteborg och Stockholm. I väst har vi anpassat oss till fukt och slagregn på ett sätt som ännu inte har krävts i Stockholm men som kommer. Vi ska bygga robust och långsiktigt.

Göteborg anses vara en av de kommuner som har hög medvetenhet i klimatfrågor och trots det byggs mycket och staden förtätas i strandnära lägen, inte minst på attraktiva och centralt belägna marken längs Göta älv.

– Att bygga strandnära är en samhällsplaneringsfråga men även avgörande för försäkringsbolag, byggherrar och fastighetsägare. För mig som teknisk chef är det både intressant och en stor utmaning att hitta tekniska lösningar som klarar uppgiften, att helheten är tillräckligt robust, säger Andreas Furenberg Ring.

Nationell strategi efterfrågas

Johan Alte, Veidekke, också i rapportens arbetsgrupp, ser också gärna tillkomsten av en svensk nationell strategi inom klimatbyggandet.

– Byggherrana får ju i dagsläget just det är villiga att investera i men det saknas verktyg, kunskap om framtida förändring.  Alternativet till en nationell klimatstrategi är därmed i dagsläget att byggherrar och fastighetsägare är tillräckligt långsiktiga, att de tar höjd för kommande förändringar. Vågar vi lita på det?

Maria Brogren som är chef för energi- och miljöfrågor i Sveriges Byggindustrier tror inte det.

– Projekten som beställs i dag projekteras utifrån dagens BBR och dagens klimat. De tar inte höjd för framtida förändrade risker, menar hon. Även om hon anser att enskilda aktörer ändå ligger i framkant och att allt fler börjar intressera sig för ämnet.

En lyckad översikt

– Rapporten ”Bygga för ett framtida ändrat klimat” är därmed en mycket lyckad översikt ur ett byggföretags perspektiv, den är tillräckligt detaljerad för att visa vad som väntar inom några decennier. Jag rekommenderar alla medlemsföretag att läsa och begrunda, säger hon.

Maria Brogren vill definitivt se en fortsättning på denna byggnära typ av forskning. Med fördjupade studier på ökande rasrisker, markens lämplighet för byggande, brandrisker vid torka, hur infrastruktur klarar översvämningar, vattenkvalitetsfrågor, hur sjunkande grundvattennivåer påverkar – uppgifterna blir många.

Eva Sikander, RISE, som är projektledare för rapporten:

– Nu är det läge att ta hänsyn till klimatändringarna som redan idag är uppenbara såsom översvämningar och ökad belastning på väggar och tak vid intensiva regn. Även om det brådskar med dessa anpassningsåtgärder behöver vi också fortsätta att bygga upp kunskapen kring de kommande förändringarna där bland annat den ökade temperaturen och luftfuktigheten behöver beaktas i större utsträckning.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.