Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

Nya EU-pengar till energieffektiva bostäder

Publicerad: 16 april 2009, 07:20

Nästan 300 miljoner kronor av EU:s regionalstöd får nu användas till åtgärder som gör bostäder mer energieffektiva. Men energiåtgärderna går i så fall ut över satsningen på företagande och långsiktiga arbetstillfällen.


Sverige får nu använda pengarna från unionens regionalfond till insatser i bostäder som gör dem mer energisnåla. Fyra procent av Sveriges budget på 8,4 miljarder kronor under perioden 2007 – 2013 får gå till de här åtgärderna. Men pengarna är redan öronmärkta till andra åtgärder.

– Om man vill satsa på det här så får man ju prioritera bort något annat. De här pengarna är programmerade till att hjälpa företag, innovationer eller forskning, säger Erling Kristiansson, kansliråd på Näringsdepartementet.

Regionalfonden är en av de fonder som finansierar EU:s regionalpolitik. Fonden ska stötta utvecklingen av nya företag och skapa arbetstillfällen, bland annat genom att skapa produkter och tjänster av teknikinnovationer på universitet och från andra forskningsinsatser.

Den ska även stimulera till ökat entreprenörskap och exportmöjligheter.
Pengar från fonden ska även gå till infrastrukturprojekt som investeringar i hamnar, mindre vägar och flygplatser.

Samt till åtgärder som gör det enklare att resa, arbetspendla och transportera gods. Det berättar Karin Hallerby, ansvarig för Europaprogrammen på Tillväxtverket (före detta Nutek).

De 12 nyaste medlemsstaterna, som alla är länder från Östeuropa, har redan möjligheten att använda tre procent av pengarna från regionalstödet till energieffektivisering av bostäder. Skälet är att många bostäder från Sovjettiden läcker energi som såll.

Som en del av EU:s åtgärdsplan mot finanskrisen klubbade Europaparlamentet i början av april igenom liknande möjligheter för Sverige och de 14 övriga gamla medlemsstaterna.

Det är nu upp till Sveriges tre så kallade övervakningskommittéer att besluta om de vill styra om riktningen på en del av pengarna. Kommittéerna är sammansatta av politiker och representanter för myndigheter och intresseorganisationer.

– De här fyra procenten blir ju inte särskilt mycket pengar, det löser ju inte frågan om energirenovering av miljonprogrammet. Då kanske man hellre prioriterar tillväxt och jobb, särskilt under krisen, säger Erling Kristiansson.

Sverige är idag indelat i åtta stödregioner som blivit tilldelade olika stödbelopp. Mest går till regionen Övre Norrland som fått nästan två miljarder kronor under budgetperioden fram till år 2013. Det innebär att den ansvariga övervakningskommittén kan styra om 80 miljoner kronor till åtgärder som gör bostäder energieffektiva.

Minst har Stockholm fått. Där får knappt 12 miljoner kronor av totalt 297 miljoner flyttas till energiåtgärder i bostadshus.

Att flytta pengar till energirenovering kan också skapa arbetstillfällen. Men samtidigt är regionalfonden tänkt att vara ett långsiktigt instrument, inte ett konjunkturinstrument, påpekar Erling Kristiansson. Men Carl Schlyter, EU-parlamentariker för miljöpartiet, är positiv.

– Idag används 55 procent av EU:s strukturfonder till motorvägar. Samtidigt har unionen målet att minska utsläppen av växthusgaser. Därför är det är smartare att använda pengarna till energibesparing, säger han.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.