Regeringen öppnar för större uppskov när bostäder säljs

Regeringen har redan annonserat att de vill göra ändringar i vinstbeskattningen vid försäljningar av bostäder. I en promemoria som Finansdepartementet i dagarna skickat på remiss inför en proposition föreslås att taket på uppskov på inbetalning av skatt vid bostadsförsäljningar slopas i fyra år. Detta ska gälla den som köper en billigare bostad. I dag kan säljaren inte få uppskov på mer än 1,45 miljoner kronor. Begränsningen föreslås nu försvinna för försäljningar som gjorts 21 juni 2016 till 30 juni 2020. Förslaget bygger på en uppgörelse mellan Vänsterpartiet och regeringen.

Till detta föreslår regeringen nu att metoden för att räkna ut uppskovets storlek ska ändras. Uppskovet ska i nyordningen beräknas som en kvotandel av vinsten. Det betyder att den som säljer en bostad för 1 miljon kronor, gör en vinst på 300 000 kronor och köper en ny bostad för 800 000 kronor kan i dag få ett uppskov på maximalt 100 000 kronor. Med den nya regeln som föreslås blir det maximala uppskovet i stället bli 240 000 kronor, enligt regeringens räkneexempel.

– Det här kan göra det lättare att ta steget att byta bostad när barnen flyttat ut och därmed frigöra en större bostad för en ny barnfamilj, säger finansminister Magdalena Andersson.

Men Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på BI, påpekar att detta inte kommer att få någon effekt. Räntan som hushållen måste betala på uppskoven ligger idag på 3,25 procent. Samtidigt ligger räntan på bostadslån hos bankerna i dag på bara cirka 1,5 procent.

– Vilket hushåll som helst kan räkna ut att det inte ger någon effekt. Det blir billigare att ta ett nytt banklån och lösa uppskovet, säger han.

Om regeringen ville skapa förutsättningar för flyttkedjor på allvar vore det bättre om skatt på vinsten betalas endast när en person lämnar den ägda bostadsmarknaden för gott, anser Björn Wellhagen.

– Räntan för uppskovsbeloppet borde heller inte vara högre än kostnaden som staten har för upplåningen, säger han.